- Project Runeberg -  Literärt album innehållande vitterhetsstycken och poemer / Årgång 1 /
122

(1877-1882) [MARC] With: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



Egypten; ty du är icke en son af detta landet, fastän du
härmar dess språk».

»Rätt nog; du har således varit i Egypten?»

»Skulle icke Eføgar hafva varit i Egypten? Står det
icke till och med i de förbannades skrifter, att Hagar var
en egyptisk tjensteqvinna? Hagar hade en son, Abrahams
förstfödde, som hette Ismael. Abraham försköt mig,
emedan Sara, den skrumpna och förtorkade — förbannadt vare
hennes namn — fordrade det, och så vandrade jag vilsen
i öknen mellan Kades och Bared, och min son skriade
efter vatten; men vattnet i flaskan var förtärdt, och den
brännande öknen gaf intet att dermed läska hans tunga. Det
är väl tjugu århundraden sedan dess, men jag mins det
som i går. En mor glömmer aldrig sitt barns jemmerskri.
Det förstår du icke, herre; men jag förstår det, ty jag är
icke galen, fast folket i Keriot säger så, och du skall icke
tro dem. Skulle jag vara en mor och icke minnas min
dotters jemmerskri?»

»Hade du således också en dotter?»

»Jag hade inga söner, blott tvenne döttrar. Hanna
gifte sig med Simon, juden, och det har jag förlåtit henne;
men Milka var min ögonsten och skön som en dag.
Sjutton år var hon, när det skedde. Och hennes verop sitta
fast här», — den gamla klämde handen krampaktigt mot
hjertat.

»Hvilken olycka hände henne?»

»Olycka? Du förstår intet, son af Javan. Skulle det
icke vara en båld lycka att vara frilla åt en bland Juda
förstår? Hon älskade Hadar, sin trolofvade, Hadar med
den aldrig felande bågen, Hadar lejonbetvingaren, Hadar,
Ismaels prydnad; men Hadar var icke då hemma, förstår
du, när Zadoks utskickade förde henne bort».

V

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litalbum/1/0131.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free