- Project Runeberg -  Literärt album innehållande vitterhetsstycken och poemer / Årgång 2 /
25

(1877-1882) [MARC] With: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fatta det höga epos från urtiden, som granitbergens väldiga
men lugna former förtälja; den gripande skildring af de
jordiska lidelsernas utbrott, som äro tecknade i utbrunna kratrer
och remnade berg, eller de blad ur den yngre tidens historia,
som äro skrifna i ängarnes lefvande grönska.

Till jordens förnämsta estetiska beståndsdelar höra berg
och slätt, och för dess högsta skönhet är bådas närvaro för
ögat nödvändig, antingen så, att man från berget ser öfver
slätten, eller från slätten ser den begränsas af berget. Det
är nemligen icke nog med den omvexling, som en
bergskedja eller slättbygd hvar för sig kan erbjuda. Det fordras
också den motsats, som endast genom båda kan åstadkommas.
Likväl är det icke från toppen af det högsta berget, som
slätten är vackrast; ty om jag än derifrån ser flera vackra
föremål, så förlora de i fägring derigenom, att allt visar sig
i en starkare förkortning, hvartill oftast kommer saknaden
af den infattning inom en rik förgrund, som är ännu
fördelaktigare för en utsigt än ramen för en tafla. För att
rätt njuta af en slätt, bör man der före icke stå så högt, att
man ser den såsom på en karta, men likväl så högt att
man ser hela dess utsträckning. Ingenting är fulare än då
på en slätt synvidden på nära håll begränsas af slättens egna
obetydliga ojemnheter, hvilka man skulle se öfver, om man
ginge några steg fram; hvaremot man heldre nöjer sig med
en gräns, som äfven på nära håll skulle stänga utsigten, t. ex.
en skog eller ett hus.

Å andra sidan är icke ett berg, såsom sådant, vackrast
sedt från dess fot, utan det bör helst ses från en annan höjd,
så att man har dess topp ungefär lika mycket högre som
dess fot under sig, och på så långt afstånd, att man i en i
blick kan mäta hela dess storhet. Eljest hisnar man lätt, j
och då tappas det estetiska intrycket. j

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litalbum/2/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free