- Project Runeberg -  Literärt album innehållande vitterhetsstycken och poemer / Årgång 2 /
63

(1877-1882) [MARC] With: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



A

detta så begabbade mode ej allenast befordrat en större folkets
odling; utan ock, att detsamma i anseende till många der till
erforderliga kunskaper pä sätt och vis är och alltid varit
den mättstock, hvarefter ett folks kultur kan bedömmas. Man
päminne sig de tider, dä folken i Atén och Rom deltog o i
de allmänna ärenderna, och huru deras store mäns tal, hållna
pä öppna torgen, nödvändigt måste hos de okunniga alstra nya
begrepp. När upphörde detta deltagande i allmänna är ender?
Jol med despotismens och barbariets inbrott, under hvilkas jernok
Europas folkslag sä mänga sekler lefvat förtryckta, till dess
ändtligen mera ljus i f örståndet och utbredda kunskaper äter
gjort oss till politici. Franska revolutionen ingaf honom
visserligen många farhågor, men väckte i sin begynnelse hans
förtjusning såsom förebådande mensklighetens uppvaknande
till ljus, rättvisa och frihet, och vid underrättelsen om
bastil-jens stormning skref han: jag har gråtit som ett barn, eller
rättare som en mam. När i Paris Necker blef återintagen
i regeringen, skref Kellgren 1: icke mängen fransman kan
vara gladare än jag, om den rättvisa saken sålunda i godo
segrar. Men om till det långvariga förtryckets brytande några
blodiga scener fordras, hvad, betyder det mot millioner
menni-skors sällhet under kommande sekler 2. Till följe af sådana
tänkesätt betraktade han med mycken ovilja säkerhets-aktens
införande i Sverge 1789, och var högst förbittrad mot de
riksstånd, som låtit sig densamma utan kraftigare motstånd
påtrugas. En sådan nation, skref han i sin vrede, en sådan
nation är ej värd att vara fri 3. Dylika tänkesätt vågade eller
rättare fick han naturligtvis icke under Gustafs regeringstid

1 Nyss anförda bref af d. 7 Aug. 1789.

2 S. st.

3 S. st.

V.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litalbum/2/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free