Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
honom, om ej införda, dock spridda och befordrade. Märkligt
är ock, att just år 1786 och efter blott ett års tjenstgörning
som handsekreterare fick Kellgren öfverlemna denna plats åt
en annan. Kellgren blef väl i stället utnämnd till
sekreterare i den då stiftade Svenska Akademien; men att från denna
tid någon köld herrskat mellan honom och konungen är troligt;
till hvad grad kan dock ej bestämmas, emedan begge sökte
i det offentliga hålla god min. Betydelsefulla tecken saknas
dock ej; t. ex. att nyssnämnde ombyte af handsekreterare så
snart egde rum; — att efter 1782 Kellgren oss veterligen
icke skref en enda vers till Gustafs ära; — att i den kantat,
hvarmed han d. 1 Jan. 1789 uppmanade Sverge till ihärdig
strid för sitt sjelfbestånd, icke förekommer ett enda ord om
konungen; — att efter 1789 års riksdag, och då Leopold i
enskilda bref och Bellman i offentliga sånger prisade
konungens regering, iakttog Kellgren i det offentliga en envis
tystnad, men yttrade i förtroliga bref mycken förbittring; —
likaså att efter konungens frånfälle Stockholms-Posten
visserligen intagit orden till begrafningsmusiken, men eljest icke en
enda vers med anledning af konungens död och det ohyggliga
sättet. Detta, liksom åtskilligt af hvad Kellgren sedermera
skref, visar tydligen, att han under sitt sista utvecklingsskede
ingalunda gillade Gustafs uppförande, och att han icke ville
inför samtid och efterverld framstå såsom den der med bifall
och lofsånger uppmuntrat till då vidtagna regerings-åtgerder.
Den allvarligare sinnesstämningen började sträcka sig
äfven till religiösa föremål. I Stockholms-posten fick man
numera läsa beröm öfver andlig poesi i allmänhet och
ser-skildt öfver Klopstocks Messias. Från sista åren berättades
ock, huru Kellgren en gång under sådan sinnesstämning laggt
handen på nämnde skaldeverk och klagande utbrustit: »Jag
har lefvat förgäfves»/
V_
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
