Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f–––––––––––––––––––––––––––––––––––-^
Tanke, se hur fogeln svingar
Under molnet lätt och fri,
Äfven du har dina vingar
Och din rymd att flyga i.
Klaga ej, att du vid gruset
Som en fånge binds ännu;
Lätt som fogeln, snabb som ljuset,
Mer än både fri är du.
Är det gladt på jorden, hvila
Bland dess fröjder glad också,
Är det sorligt, ila, ila
Bort till högre verldar då.
Då vi nu gå att med en flyktig blick på Runebergs
olika diktarter söka tillämpning och bevis för hvad nyss
yttrades om hans ideal, så vända vi oss först till hans lyrik,
af hvilken »Tanken» är ett bland de vackraste mönstren, icke
minst deri, att denna dikt lockat de svenska tonernas mästare
till komposition. Ty det är den äkta lyrikens kännemärke,
att den genom hela sin form, så att säga, bönfaller om,
att på tonernas språk måtte uttryckas allt det hemlighets-
fulla och outsägliga, som darrar i hjertats djup, mot
känslornas resonnansbotten, och hvarom skalden endast kan gifva
oss en aning. Men detta — att låta oss ana hela denna
känsloverld — är också den lyriska skaldens stora konst.
Så var, eller rättare, så blef småningom förhållandet med
Runeberg; ty ehuru han egentligen aldrig är deklamatorisk
och reflekterande i sin lyrik, vardt han dock, ju längre han
framskred, allt mera koncentrerad, allt mera rent lyrisk, och
den utbredning, som stundom förekommer i hans äldre stycken,
försvann. Detta i afseende på formen; men till innehållet
V____________________________________________________________ J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
