- Project Runeberg -  Literärt album innehållande vitterhetsstycken och poemer / Årgång 2 /
118

(1877-1882) [MARC] With: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

f ^

— hvilken friskhet, hvilken sanning, hvilken skönhet! Sällan
finner man hos en skald så få missljud, så föga af sjuklig
melankoli, så litet af missnöje med verlden och lifvet, ehuru
han har en sträng å sin lyra vibrerande för en hvar af
menniskohjertats mångfaldiga känslor, äfven de bittra och
sorgliga. Knapt mer än en enda gång se vi honom sväfva
ut i subjektivitetens slingrande irrgångar, nämligen i
»Svartsjukans nätter», der han behandlar en situation, hvilken
naturligtvis icke var omöjlig för hans sinnelag, men just i den
form, hvarpå den här behandlas, förefaller gjord eller tänkt
och icke verklig, om man annars hos den i detta hänseende
alltid så sannfärdige Runeberg kan antaga ett slikt
förhållande. För öfrigt är hans lyrik beundransvärd just för
den objektiva hållning, som det oftast lyckats honom att
meddela äfven åt uttrycken af sin känsla. Oaktadt denna
känsla är individuel, har hon dock genom skaldens
behandling fatt ett allmänligt, sant menskligt uttryck, som ger sången
genklang i tusen hjertan, hvilka upplefvat, erfarit, känt eller
anat något dylikt, men nu först fått luft åt denna känsla,
form åt denna aning. Här är Runeberg lika stor, antingen
det är sitt eget eller sitt folks lif, han sålunda förlänar
klarhet genom sången, antingen det är kärleken eller sorgen,
svärmeriet eller andakten, den fosterländska hänförelsen eller
den fromma bönen, som han förlänar vingarne af sina klara
rytmer. Men ypperst är han alltid, der ett i någon mon af
sig sjelf objektivt ämne, ett innehåll med en verklig lifskärna
understöder hans egen begåfnings fallenhet att måla i
åskådliga bilder. I detta hänseende gömmer »Idyll och epigram»
en outtömlig skatt af skönhet, som, på samma gång den
är verkligt plastisk och episk, derjemte har ett så
oemotståndligt lyriskt tycke, att tonsättarne gång efter annan vändt
sig till dessa, i yppersta grekiska stil formade reliefbilder,

V__________________________________________________________________)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litalbum/2/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free