Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Så du väsnas, kära gosse! Vi höra till de stilla i
landena. Välkommen emellertid du bullerbas!»
Mostern räckte honom under ett småleende handen,
medan hon kastade en frågande blick på den unge mannen ;
vid dörren, der denne bugande tycktes afbida en presentation.
»Behöfver jag föreställa min vän löjtnant Max von
Hallen för moster och Tekla? Ja, jag ser på era stora ögon,
att jag behöfver.»
»Är det inte?» — stammade system.
»Är det inte?» — stammade mostern.
»Jo, visst är det så, mina älskade fruntimmer. Max
gick förbi fönstret i förrgår och kände igen er båda två,
och så fick jag reda på slutet af hela den gamla roman-
tiska historien.»
»Och jag fick ändiligen vetå namnet på mitt lifs räd-
darinna» — betonade Max von Hallen, medan han fattade
den rodnande tärnans hand.
»Ja, pastor Bluhme, är det inte ett ovanligt äfventyr? .
En ung flicka, som räddar en ung mans lif midt inför en !
vördad allmänhet. Du mins ju, Richard Holgersson, Teklas
hjel tinnebragd?» j
»Qvinnan är af Försynen korad till räddningens engel» j
— replikerade pastorn med en salvelsefull min. j
»Utan Herrens hjelp hade hennes armar varit veka som
säfven» — instämde Richard.
»Ja, det förstås, men nu gjorde ångesten och kärleken
till nästan dem starka som dina, käre Richard. Löjtnant von
Hallen, possesionaten Holgersson! Seså, nu ä vi gamla be-’
kanta hela konkarongen.»
»Sådant språk, bäste Arthur. Det hörs att du nyss |
lemnat lägerlifvet.» ;
J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
