- Project Runeberg -  Literärt album innehållande vitterhetsstycken och poemer / Årgång 4 /
122

(1877-1882) [MARC] With: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

j »Vackert sagdt» anmärkte Arthur spetsigt. »Ja, Petrus var

j en stor realist, det hörs på det sköna och poetiska ordspråket.»

Efter frukosten blef skärmytslingen mellan de så olika
tänkande och kännande ännu lifligare, medan stridskrafterna
fördelades tre mot tre, ty Tekla sällade sig till de båda
löjtnanternas åsigter, liksom moster Elvira naturligtvis före-
nade sig med Bluhme och Richard. -

Max von Hallen iakttog likväl en stund så mycken
måtta och värdighet, att moster Elvira nästan tyckte sig spåra
| en öfverlöpare, men när småningom de båda antagonisterna
syntes vilja bränna Arthur lefvande med sina otaliga oför-
dragsamma bibelspråk, gaf sig äfven von Hallen in i stridens
hetta och åberopade sin läsning af författare, som vågat ruska
på bibelordets hörnstenar.

Moster Elvira blef alltmera häpen, ju mera intresserad !
ung Tekla syntes af den intagande löjtnanten, hvars välta-
lighet blef en stadig sköldhållare för den hårdt ansatta vän-
nen och krigskamraten.

När de båda martissönerna slutligen nästan triumferande
aflägsnade sig, och von Hallen ännu en gång i glödande
ordalag tackade den unga tärnan för den underbara rädd-
ningen af hans lif, kände sig moster Elvira så harmsen öfver
förvandlingen från bundsförvandt till öppen fiende hos den
| begåfvade främlingen, att hon yttrade: »det hade kanske varit
| lyckligare för löjtnanten, att aldrig ha nått den räddande

j tågändan, än att sedan läsa Strauss’ och Ignells nidskrifter.»

; »Det der var vackert och sant kristligt taladt, lilla

| moster» — replikerade Arthur, sårad å sin väns vägnar —

i

i

v_________________________________________________________________________J

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litalbum/4/0127.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free