Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CERVANTES’ DON QLTJOTE.
4Q
på lif och död mot en annan nationalitet, mot
de från östern öfver Afrikas öknar kommande
araberna. Äfven dessa ha kort efter sitt
inbrott i Spanien gifvit ett historiskt intyg om,
huru fast rotad den romerska bildningen
därstädes då var, i det att äfven de kallade det
sprak, som där talades, för latin. Under ett
sjuhundra-årigt krig mot dessa inkräktare, som
öfversvämmade ej blott den Pyreneiska halfön,
utan äfven det södra Frankrike, fingo
spanio-rerna tillfälle att aflägga prof på en mandom,
som väl berättigade dem till att af det öfriga
Europa mottaga riddareslaget såsom
kristenhetens försvare mot Islam. Den långvariga
striden blef visserligen afgjord genom
Granadas fall och Boabdils återvändande till Afrika,
men morerna hade i sin ordning herskat allt
för länge i Spanien, för att icke deras
afkomlingar skulle under ännu ett århundrade där
störa samhällets lugn. Också är det just
morerna eller, som vi här lämpligare benämna
dem, araberna, som meddelat det spanska
folket det andra hufvuddraget i dess
nationallynne. Dessa båda hufvuddrag skulle vi i
korthet vilja karaktärisera, det förra såsom
det torra, förståndsmessiga, det senare såsom
det blomstrande, fantastiska. Vi ha återfunnit
dem båda i de olika slag af vitterhet, åt hvilka
Cervantes hittills egnat sina från krigarens
Hagberg: Cervantes* Don Quijote. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
