Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CERVANTES’ DON QUIJOTE. %ai
än må vara, där ej den skall stiga fram och
skyldra gevär. Det förekommer intet
reaktionärt eller patriotiskt tal (reaktionen och
patriotismen äro här vid lag syskon), där ej
talaren är säker på bifall, om han uppräknar
de lagrar, som våra förfäder förvärfvat, när de
buro det österrikiska oket, eller bådo Filip
den andre om att tända glädjeeldar för att
steka kättare.»
Ȁnnu regerar oss donquijoteriet.
Ombil-dadt, omgjutet, iklädt nutida kläder, har det
vandrande riddareskapet ännu i dag ett tempel
i våra hjärtan. I valet mellan en kall
öfverläggning och en brinnande, lätt öfvergående
hänförelse, hålla vi oss till den senare, i valet
mellan en poesi utan djup, men glänsande till
formen, och den vetenskapliga prosan, närd
af nyttiga tankar, föredraga vi den förra.
Emellan-ett dundrande, tillgjordt tal utan märg
och logik, men med ståtliga periodbygnader,
med välljudande tonfall, och det anspråkslösa
föredraget, som utan omvägar styr sin kurs
rakt på målet, var aldrig valet hos oss
tvifvelaktigt. Om den offentliga rättskänslan ropar
på en brottslings bestraffning, anser den, som
äger att befalla, hvarje motstånd mot hans
bud såsom en personlig förolämpning. Man
vill ej växa till i frihet, utan i privilegier och
utmärkelser. I politiken kämpar man icke för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>