Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CERVANTES’ DON QUIJOTE. 131
togs, då jag inför dessa hedervärda ungdomars
ögon såg den gamla riddaredubbningens alla
ceremonier förlöjligas. De skrattade med full
hals, de skrattade åt lansen, åt svärdet, ät den
högtidliga omfamningen. De skrattade åt
forntidens uppoffringar, åt allt det heligaste och
skönaste här på jorden. De skrattade, och
jag grät.»
»Det var, jag erkänner det, en verkan, som
Cervantes icke velat åstadkomma, och jag är
säker på, att han icke skulle ha befunnit sig
på skrattarnes sida, men, som sagdt, han kunde
icke förutse, att man skulle öfverdrifva hans
dikt och att man skulle till slut vanställa den
genom att göra den grof. Det är just hvad
jag för min del aldrig skall förlåta denne
odödlige skriftställare, denne riddare utan like.»
Han står till vår förvåning ännu kvar, den
hedersmannen Gautier, i den djupaste
medeltiden, i korstågens tidehvarf, och har tillslutit
både ögon och öron för världen omkring sig,
för sitt lands historia allt sedan den
minnesvärda augusti månad 1789. Det skulle icke
falla honom, eller hans junkervänliga
meningsfränder på denna sidan Rhen, in att offra
sina krafter på lösningen af det moderna
samhällets lifsfrågor, vare sig på vetenskapens eller
den politiska vädjobanans fält. De finna sig
bättre vid att drömma ett erotiskt lif på sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
