Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
på den politiska banan eller också gå
tillbaka i hela sitt öfriga lif. Men på
densamma kan det icke fortgå utan
att statsförfattningens former
ombildas till öfverensstämmelse med
folkets ståndpunkt i öfrigt, så att det
kan fritt röra sig i desamma.
a. a. c.
Historieskrifning’ och nationelt
inedvetande.
Vid sidan af de lysande och
kraftiga intyg öfver en under
innevarande sekel hos Europas nationer sig
alltmera utbredande sjelfkänsla, dem
det yttre lifvet gifver vid handen och
hvilka innebära löften om en ännu
betydelsefullare framtid, erbjuda sig
ock i mängd likartade betecknande
vittnesbörd från konsternas,
litteraturens och vetenskapens område.
Vi vilja dock icke nu lyssna till
de höga toner af en ur natiönel
sjelfkänsla framsprungen och ur sjelfva
kärnan af folken mångenstädes
utgången poesi, hvilka geuljuda i
Europa; vi uppehålla oss ej heller vid
de ur enahanda grund liärflutna verk
af den bildande konsten, dem
främlingen beundrar i civilisationens
huf-vudländer. Vi skola, såsom
isynnerhet betecknande i förenämnde
hänseende, framhålla företeelser, som
träda oss till möte på ett enstaka,
mera abstrakt fält — den historiska
vetenskapens. Medelst en summarisk
öfversigt af den utvecklingsprocess,
som här under vårt århundrade egt
rum, vilja vi söka att leda oss Lill
en föreställning orn den ståndpunkt
förenämnda nationella medvetande för
närvarande å skilda håll innehar.
Det kunde väl förefalla såsom om
det nu öfverhufvud rådande
historiska betraktelsesättet — d. v. s. det,
hvilket såsom sitt främsta ögonmärke
fasthåller nationernas lif och derur
framspringande handlingar, och först
derefter skärskådar yttre politiska
anordningar och suveräners verksamhet
— vore det enda naturliga och det,
hvilket sedan äldre tider bordt bestå.
Så är likväl icke förhållandet.
Denna på vaket sjelfmedvetande
beroende uppfattning är tvärtom på
vetenskapens fält nyare än på något
annat område; den har senare inom
reflexionens gebit banat sig väg än
inom den på omedelbara intryck
byggda poesin och öfriga arter af
konst öfverhufvud.
Med undantag af England var
ännu inpå innevarande århundrade i
de flesta länder en ton i
historieskrifning rådande, som nära
sainmauliäng-de med det samhällsskick, hvilket på
kontinenten erhållit sin första dödliga
stöt genom den fransyska
revolutionen. Den absoluta monarkins
princip, som sedan Ludvig XlV:s dagar
ställt regenten så högt att, sä att
säga, folken skymts under fållarne
af konungamanteln., hade blott
alltför lifligt omfattats af begåfvade
författare , hvilka skrefvo i glansen af
Ludvig XV.-s, Fredrik den Stores och
Catharinas liof, och icke heller
saknade efterföljare under Napoleons
kej-saredöuie. ücli deuua princip hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>