Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
åskådningssättet utgått — i England.
Dessa principer hafva här, tack vare
nationens jemnt afvägda lynne och
lyckliga politiska grundsatser, i sin
renhet bibehållit sig, fria från de
större eller mindre ensidigheter,
hvartill de annorstädes blifvit ledda.
Medan i Frankrike icke sällan de
folkliga förhållandena blifvit alltför
mycket ställda i bakgrunden för staten,
eller theorier för denna blifvit
uppkastade, hvilka saknat stöd i de
förra, har inför den engelska
uppfattningen tillbörligt erkännande icke
blifvit dessa förvägradt. De skilda
elementerna åtnjuta fortfarande rättvisa
såsom stöd för och integrerande delar
uti samhällsorganismen. Vid
framställningen af det hela ha sålunda icke
Englands mest framståenda författare
tillåtit sig att på samma linie med
egentliga Engelsmän sätta och såsom
med dem i allo identiska betrakta
politiskt förenade stammar, Skottar
och Irländare, i det deremot ett
så-boskadadt förfarande icke är ovanligt
hos Fransmän t. ex. vid frågan om
invånare i norr och söder af deras land.
Men å en annan sida, oaktadt
medgifvandet af denna partikularitet,
denna sedliga och intellektuella
egendomlighet, har icke inför Englands
tänkare framträdt möjligheten af de
konseqvenser, hvilka den tyska
lärdomen af dessa förhållanden ansåge
sig berättigad att draga. Öfver
race-delningen står herrskande det
statliga sambandet — så Skottar som
Irländare äro dock i främsta rummet
brittiske medborgare och deras prak-
tiska verksamhet härigenom fullt
bestämd.
Den engelska uppfattningen
upptager alltså till enhet inom sig de
tendenser till attraktion och repulsion,
hvilka utmärka de andra länderna —
den synes oss derföre den
fullkomligaste. G. F.
Det nyaste om Fotografin.
Hvilken litet helst comme il
faut-menniska i våra dagar är det, som
ej vet %vad en fotograf är för en
person, som ej låtit fotografera sig,
som ej äger ett album, der hans
vänner och slägtingar finnas
fotografiskt samlade och som ej anser sig
kunna tala i fotografiska ämnen ?
Följ med en konversation under en
afton i ett sällskap, församladt
omkring divanbordet i en salong, och
jag vill hålla vad med eder att ni i
nio fall af tio skall få höra något orn
fotografi. Antingen har den ene just
varit hos den eller den fotografen
och låtit porträttera sig, och hans
vis-à-vis beklagar att han just valt
den och ej någon annan, som har en
bättre apparat; eller ock inbjuder en
af sällskapet sin granne att beskåda
den fotografiska afbildningen af
någon målares arbete, som ligger
framför honom, eller att i stereoskopet
beundra det eller det
skulpturmästerverket, som han i fotografisk form
håller i handen.
Men lemna vi äfven vår
fashionabla salong och bege oss ut, hvartåt
som helst, i ett något större och me-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
