- Project Runeberg -  Litterär Tidskrift utgifven i Helsingfors / 1863 Profhäfte /
23

(1863-1865)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

23

utgångspunkt, så skola vi, med den
kännedom vi vunnit, nu äfven kunna
förklara den inre tillgången vid de
skilda behandlingarne, och icke
endast, som förut, uppräkna dem och
beskrifva dem till deras yttre. Se
här. Glasskifvan betäckes med en
fotografislit känslig förening, och då
en blandning af brom- och jodsilfver
i detta afseende är bäst, så
föredrages denna framför det mindre
känsliga ehlorsilfret. I camera»
afteckna» föremålet på skifvan, och dess
ljusaste partier utöfva då den
starkaste grafiska verkan, de mindre
ljusa en mindre o. s. v. Fotografen,
som genom erfarenhet känner
ljus-intensiteten i sin atelier vid en viss
himmelns klarhet, räknar sekunderna,
på det maximum jemnt må uppnås
och ej öfverskrida». Derefter inför
han skifvan i utveklingsbadet och här
reduceras först det silfver som i form
af lapis vidhäftar densamma, oeh de
reducerade silfverpartiklarne dragas
starkast till de mest belysta ställena,
mindre till de mindre belysta o. s. v.
Härefter tvättas med vatten och
skifvan införes i förstärkningsbadet,
hvilket innehåller silfverlösning och ett
reducerande ämne. Här afskiljes
således mera silfver, som lagrar sig på
det förra och gör bildens färger
starkare. Man bör då likväl noga
iakttaga att ej hålla skifvan tör länge
i badet, emedan den då efterhand
kunde helt och hållet betäckas af
silfver, hvarföre man ock tillblandar
ämnen som hindra dettas alltför
hastiga reducering. Efter ånyo försig-

gången tvättning, kommer skifvan i
fixeringsvätskan, hvilken innehåller
en substans som upplöser den delen
af brom- och jodsilfret hvilken oj är
påverkad af ljuset, men som ej löser
det metalliska silfver, hvaraf bilden
består. Nu är negativen färdig.
Skifvan placeras då emot ett papper, på
hvilket finnes ett chlorsilfverlager, och
utsättes för ljuset- Detta lyser
igenom alla negativens ljusare partier
och utöfvar en kemisk inverkan på
ehlorsilfret oeh åstadkommer en
foto-kemisk färgning. Sålunda uppkommer
den positiva bilden, hvilken fixeras
alldeles på samma sätt som den
föregående, d. v. s. genom behandling
med undersvafvelsyrligt natron, som
upplöser de delar af chlorsilfverlagret
hvilka ej äro af ljuset angripna.

Så mycket bråk och besvär är det
nu hvarje gång man låter porträttera
sig, och så mycket arbete har det
koslat vetenskapsmännen att helst
något så när kunna förklara
tillgången......

"Nå, är det nu ej slut engång; det
var fasligen mycket kemi och fysik",
höra vi mademoiselle a. med matt
stämma utropa i ett sällskap, der
man håller på att studera
profnum-ret af "Litterär Tidskrift" och der
en ung man med en ihärdighet, värd
en bättre sak, företagit sig att
uppläsa allt det föregående om fotografin.

"Ja", säger fru B., hvilken under
läsningen i tyslhet halft inslumrat i
soffhörnet och nu genom uppehållet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litidskr/1863/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free