Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
ligt ocli klart hafva uppvisat denna
ljusets skiljaktiga inverkan är
kanhända Vogels största förtjenst.
Många omständigheter vid det
fotografiska förfarandet, hvilka förut förefallit
dunkla, erhålla härigenom sin
förklaring. — Men han har äfven genom
en serie af experimenter sökt
fastställa, effer huru lång tids
belysning-ljusets grafiska inverkan når sitt
maximum. Det har härvid visat sig att
tiden för detta maximum varierar med
ljusets styrka. Såsom exempel må
anföras, att då försöket företogs i
diffust ljus vid klar blå himmel,
tilltog den fotografiska färgningen från
en till tretton sekunder, hvarefter den
till tjugutre sekunder ej vidare
ökades : men varade expositionen längre,
inträffade ett aftagande. Maximum
inträdde således här emellan 13 och
23 sekunder. Vid ett annat tillfälle
erhölls den starkaste färgningen
redan efter tio sekunders inverkan. Vid
exposition i ett mindre klart upplyst
rum, erfordrades deremot en tid af
en minut. Ännu må omnämnas att,
vid ett försök, då expositionen af
samma känsligt preparerade pappers
olika delar varade från en half minut
lillochmed två timmar, den
fotografiska färgningen visade sig starkast
på de partier som varit utsatta för
ljuset endast 1/2 minut, mycket
svagare på de under en timme
exponerade ocli svagast på dem som varit
det under bela tiden. Vogel anser
sig berättigad att, tillföljd af sina
undersökningar åt detta håll, uttala den
sats att produkten af tid och ljus-
intensitet är oföränderlig med hänsyn
till det fotografiska maximum, och
att alla de tre silfverföreningarne
härvid förhålla sig lika, d. v. s. att för
dem alla, vid lika ljusstyrka,
maximum efter lika lång tid inträder. —
Hvad åter beträffar dessa substansers
kemiska färgning genom ljuset, så
tilltager och aftager denna, som vi
redan af det föregående kunna förutse,
icke på samma sätt som den
fotografiska färgningen, men den tyckes ej
heller tilltaga lika för dem alla.
Brom-och chlorsilfrets färg blir nemligen,
åtminstone under en ganska lång tid,
fortfarande allt mörkare, då deremot
färgningen hos jodsilfret, vid lika
ljusstyrka, ej synes tilltaga under längre
tid än en minut och sedan förblifva
sig lik.
Härmed hafva vi nu lärt känna det
hufvudsakliga af de nya
undersökningarne. Vi se att dessa närmast afse
att förklara negativ-bildens uppkomst,
men att de äfven omfatta de
fotografiska substansernas förhållande i
allmänhet. Man kan visserligen ej
säga att fotografins theori härigenom
är färdig, ty mycket återstår för
kommande forskningar att utreda vid
de öfriga fotografiska operationerna,
isynnerhet i en mängd detaljer. Men
grunden för en vetenskaplig theori är
lagd, och genom nu anförda
undersökningar samt det inan redan förut
länge kännt, kan man göra sig ett
nog klart och riktigt begrepp om det
som försiggår, då en fotografisk bild
tages.
Om vi derföre återvända till vår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
