Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
Det för den stora allmänheten mest
öfverraskande faktum, hvartill de på
denna upptäcktsresa kommit, är att
Nilen, af alla floder på jorden,
obestridligt har det längsta loppet,
åtminstone i den ena af detta adjektivs
tvenne bemärkelser. Om vi
nemligen mäta den från sin höga
värdighet numera afsatta företrädaren
Mississippi, i en rak linie från dess
utlopp i hafvet till dess aflägsnaste
biflods ursprung, få vi ungefär en
sträcka af 1,740 engelska mil, hvaremot
man vid en motsvarande mätning af
Nilen erhåller 2,380 mil. Vill man
å andra sidan mäta begge flodernas
hufvudlopp och med en cirkel följa
de betydligare krökningarne, så får
Mississippi en utsträckning af 2,450,
och Nilen deremot, en af 3,050 eng.
mil. Vi hafva icke tillräckligt
tålamod att undersöka flodernas otaliga
mindre bugter, så mycket mindre som
Nilens öfre, mycket oregelbundna och
krokiga lopp ännu icke med visshet
finnes upptaget på någon karta. Det
gifves på hela jorden ingen flod, som
bildar en förbindelse emellan så
skilda himmelsstreck som Nilen, ingen
som är så märkvärdig genom sina
naturegendomligheter, eller som i så
hög grad väckt historiens
forskningsbegär, eller hvilken så skulle hafva
lockat och gäckat theoretikers och
vetgirige resandes nyfikenhet som
denna ström. Vi vilja först i korthet
angifva den tröga väg på hvilken
forskningarne rörande denna
märkvärdigaflod hittills hafva skridit
framåt , för att sedan framställa de hän-
delser, hvarigenom man slutligen
lyckats att uppnå målet.
Det är allmänt kändt, att man med
lätthet kan befara en sträcka af
Nilen, som, krökningarne oberäknade,
mellan utloppet och det andra
vattenfallet utgör 750 eng. mil, samt att
man efter att hafva tillryggalagt 700
mil af öfre loppet af floden, hvilken
på sina ställen är ett mycket
beqvämt, men på andra åter ett
mycket farligt farvatten, slutligen
kommer till Khartum, hvarest de båda
flodarmarne Bar-el-Abiad och
Bar-el-Azrek, eller den hvita och blå floden,
förena sig med hvarandra. Det är
deras förenade vattenmassa, soin
bildar den ström, hvilken genom
Saharas öken befruktar en smal sträcka
beboeligt land; ty sedan förökas
vattenståndet till en mycket ringa grad
ensamt af Atbara, hvilken om
sommarn för det mesta är uttorkad och
hvars utlopp i Nilen infaller knappa
180 mil nedanom Khartum. Det var
Bruce, som under sina. spaningar
efter Nilens källor i slutet af förra
århundradet framträngde till
Abyssinien, ledd af den falska förmodan,
att den blå floden vore den
ansenligare af de begge armarne. Han
företog sig omsorgsfulla efterspaningar
i nejden af sjön Dembea, och då
Bar-el-Azrek verkligen har sin
upprinnelse derifrån, så gjorde ban anspråk
på äran att hafva upptäckt hela
Nilens hufvudkälla. Det, måste
medgifvas att, om man fasthåller dess
betydelse för landet såsom
hulvud-märke, den blå floden verkligen är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
