- Project Runeberg -  Litterär Tidskrift utgifven i Helsingfors / 1864 N:o 1 - 12 /
4

(1863-1865)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

4

på de områden, som röra menniskor
nas ömsesidiga förhållanden till
hvarandra i samhälle och stat, velat
bestrida theorierna all praktisk
betydelse. Ja lilloehmed de, som i
afseende å naturvetenskaperna och
industrin erkänna theoriernas
nödvändighet, vilja ofta nog göra ett
undanlag för förhållandena i det
menskliga samhällslifvet.

Tvenne omständigheter hafva,
såsom oss synes, väsendtligen bidragit
till detta theoriernas ringaktande på
det sociala och politiska gebitet i
jemförelse med det naturvetenskapliga.
Den ena är erfarenheten af de
misslyckade försök, som hittills blifvit
gjorda att tillämpa åtskilliga
uppställda theorier; den andra är känslan af
menniskans frihet. Verlden har
nemligen, i synnerhet det sista
århundradet, varit rikt på misslyckade försök
att ombilda staterna efter uppställda
theorier. Den stora franska
revolutionen tillämpade — eller försökte
åtminstone att tillämpa — efter
hvarandra Montesquieus, Rousseaus och
abbé Sièyes läror, men alla utan
framgång, tills den förste Napoleon, den
store hataren af alla theoretiker —
ideologer, som han kallade dein —
slutligen lyckades att, oberoende af
alla theorier, åstadkomma något
åtminstone för en tid varaktigt. Och
sedan hafva ytterligare i Frankrike
försöken att applicera legitimitetstheorin
och den doktrinära
konstitutionalisti-ska läran om statsmakternas
jemnvigt, samt sednast år 1848 de
öfverallt försökta socialistiska utopierna i

dess olika former, samtliga visat sig
likaså vanmäktiga. Och
erfarenheten af alla dessa många fåfänga för-;
sök, alla företagna i full tillit till de
hyllade theoriernas obetingade
sanning, har naturligtvis icke kunnat
undgå att framkalla en viss misstro!
till allt uppställande af politiska theo-i
rier, under det att de lysande tillämp-j
ningarne af naturvetenskapens theo-;
rier på praktikens fält måste öfverty-j
ga äfven de mest förstockade
förak-tare af desamma. Och härtill har
ytterligare tillkommit den andra
omständigheten, känslan af menniskan!
frihet. Det är icke underligt, hai
rnan menat, att det varit och är
möjligt att uppställa riktiga theorier öfver
naturens fenomener; ty i naturen
finnes det icke någon frihet, allt är der
bundet af nödvändigheten och
beherrskas af vissa, bestämda lagar; dessa
lagar kan man derföre också försöka
att uppdaga samt söka att
sammanställa de gjorda upptäckterna till
theorier ; men detta är icke mera falle!
inom menniskolifvets sfer; tv
menniskan är fri, hon kan handla än pä
ett sätt, än på ett annat. Hvad hon
skall göra eller icke göra är
oberäkneligt och det är derföre omöjligt att
för det menskliga samlifvets
mångfaldiga olika gestaltningar uppställ»
några theorier, som skulle kunna hålla
streck; på siri högsta höjd kan rnao
genom observation och läsning af hi-1
storien tinna, hvad som brukar ske |
och hvad som mest inträffat, men nå- j
gon pålitlig theori kan man icke
upp-ställa. För den döda naturen gå’ |

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litidskr/1864/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free