Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
det an att uppställa theorier, för det
menskliga lifvet är det fåfängt.
Men om dessa omständigheter än
kunna — åtminstone i någon mån
_ förklara, hvarföre man i
allmänhet är så litet böjd för att på
stats-och samhällsförhållandenas gebit
erkänna samma ställning emellan theori
och praxis som å de områden, der
naturvetenskapen kommer i fråga, så
äro de dock icke tillräckliga för att
ådagalägga att detta vore riktigt. —
Ty deraf att de mest framstående af
de politiska theorier, som man hittills
sökt tillämpa, icke visat sig
hållbara, följer ännu icke, att fullgiltiga
theorier icke äro möjliga; deraf följer
endast, att de, som man sålunda utan
framgång tillämpat, varit behäftade
med något fel. Ja det kunde ju
vara möjligt, att man vid tillämpningen
icke ens rikligt applicerat tlieorins
principer, såsom fallet t. ex. varit
då man trott sig bandia efter
folk-väldets principer genom att icke
tillåta embetsmän att inväljas i de
representativa församlingarne o. s. v. Och
dessutom har man ju äfven exempel
på applikationer af sociala theorier,
hvilka fullt lyckats, ehuru de, just
derföre att de gjort det, icke gjort
så mycket buller af sig och så
mycket frapperat den allmänna
uppmärksamheten. Ett sådant faktum är t.
ex. irihandelsrefonnens genomförande
i England. Deraf, att de hittills i
statsvetenskapen uppställda theorierna
v’sat sig opraktiska, följer således på
"Het sätt att praktiska theorier inom
desamma icke skola vara omöjliga;
tvärtom visar den omständigheten, att
åtminstone några af de uppställda
theorierna kunnat utföras med
framgång, att det verkligen kan finnas
praktiska och tillämpliga theorier.
Och likaså hindrar menniskans
individuella frihet icke mera
möjligheten af att uppställa riktiga och
giltiga theorier för sammanhanget emellan
samhällslifvets fenomener, än den gör
det på naturvetenskapernas område.
Ty äfven i sitt förhållande till
naturen och i den verksamhet, hvarmed
hon ombildar materien, är menniskan
ju fri. Äfven på detta område kan
hon ju handla än på ett, än på ett
annat sätt. Naturlagarne hindra henne
icke derifrån, de bestämma endast
följderna af hennes handlingar.
Naturlagen lär t. ex. att en kropp, som
kastas i en viss riktning och med en
viss hastighet, skall beskrifva en viss
gifven bana, men menniskan står det
fritt att kasta den i den ena eller
andra riktningen samt med större eller
mindre hastighet. Lagen för den
kastade kroppens rörelse är gifven och
oberoende af menniskans frihet, men
det speciella fallet, i hvilket denna
lag realiserar sig, beror det på
menniskans vilja att bestämma.
Naturlagarne uttala endast, att om det eller
det inträffar och eger rum, så måste
äfven något annat tillika inträffa och
ega rum. Menniskan åter har uti
sin makt — åtminstone inom vissa
gränser — att ställa så till, att den
ena eller andra af de förstnämnda
omständigheterna skall ega rum. Och
mera än menniskans frihet utesluter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
