Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
sen i Wien uttalade åsigterna — att
åvägabringa en fusion emellan de
skilda elementerna ; hans sätt att
utföra densamma var dock i thy måtto
från diplomalernes princip afvikande,
att endast hans landsmäns ståndpunkt
skulle vara den bestämmande och att
de. öfrige undersåtarne egde att
derefter böja sig.
Såsom i berörde hänseende
isynnerhet betecknande, böra tvenne
genomgripande åtgärder framhållas,
hvilka med kort mellantid efterträdde
hvarandra. Den förra åsyftade
vinnandet af språklig likformighet inom
de officiella sfererna öfver hela riket,
genom påbudet om kännedom af
holländskan för beklädandet af offentliga
embeten (okt. 1822). Den senare
åter kunde lätteligen uttydas såsom
ett förberedande steg till en
stundande likstämmighet också på det
religiösa fältet. Mau tillegnade sig
nemligen en oinskränkt kontroll och
ledning öfver den tidigare
undervisningen, förnämligast den soin hade till
uppgift bildandet af ämnen för
kyrkans tjenst.
Det förstnämnda steget innebar ett
våld på något, som föregående
regeringar hållit i helgd och hvilket af
folket ansågs såsom oantastbart.
Endast Napoleon hade derpå burit hand,
ehuru icke uti lika radikal riktning.
Genom fransyskans upphöjande
under hans välde till det exklusiva
officiella och kuriala idiomet, hade
visserligen orätt tillfogats landets andra
tungomål. Men fransyskan var dock
Belgiens företrädesvis spridda och od-
lade språk. Nu deremot trängdes
hvardera i bakgrunden för en dialekt
som, helt och hållet skild från det
senare, också, till följd af
århundradens utveckling, så mycket från
flamländskan afvek att den mångenstädes
för invånarne faktiskt gällde såsom
en fremmande munart.
Genom förordningarne af 1825 å
en annan sida drabbades deu
kathol-ska anden af långt strängare, slag än
Wilhelm tillförene deremot riktat.
Icke blott enskilda läroverk, ledda
så af lekmän som prester, sattes
under inrikesministerns uppsigt och
sågo sig både beträffande kurser och
lärarepersonal öfvervakade, utan en
mängd dylika inrättningar af senare
slaget -blefvo, såsom härdar för
ensidiga doktriner, upplösta. Och
ytterligare organiserades enligt principer,
hvilka af de orthodoxe betraktades
såsom afgjordt kalvinistiska, en
offentlig bildningsanstalt, det bekanta
College philosophique, hvars
freqventeran-de under vissa år förklarades
obligatoriskt för alla de unge män, hvilka
inom Belgien önskade egna sig åt
det andliga kallet.
Den allmänna opinionen i södern
erhöll genom dessa sårande maktbud
en blott mera bestämd oppositionell
karakter. Språktvånget verkade dock
tillsvidare ännu i större utsträckning
än reglementerna beträffande
undervisningen. Ty klyftan emellan de
vid de gamla dogmerna fasthållande,
eller, såsom de med ett specifikt
partinamn numera gemenligen
betecknades, de Katholske, och de i detta af-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
