Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
seende indifferenta samt de politiska
rättigheterna företrädesvis förfäktande
folkvännerne — de s. k. Liberale —
qvarstod vid fråga om kyrkliga
förhållanden såsom tillförene ofylld och
gaf sig icke sällan tillkänna. Ja,
bland de senare funnos icke få,
hvilka uti den påbjudna antikatholska
undervisningen icke sågo något ondt
och tillochmed prisade åtgärder, som
mycket erinrade om Joseph II:s i
förra seklet försökta reformer i
he-terodox syftning och främst om hans
beryktade "allmänna seminarium".
Dock — allt flera sig hopande
kränkningar af medborgerliga
förmåner, bemödandet att införa nya i
Holland utarbetade lagböcker, så för den
civila som kriminella jurisdiktionen,
det godtyckliga afsättandet af
domare, Holländares befordran till flertalet
af offentliga platser samt isynnerhet
nya förföljelser emot pressen — allt
delta i förening med tidigare besvär,
dref omsider, i afsigt att betrygga
det helas sjelfbestånd, till ett
närmande emellan de olika lägren också
uti förr skiljaktiga ämnen. — Till detta
resultat medverkade äfven den mera
aktningsbjudande ståndpunkt, hvartill
katholicismen i allmänhet vid slutet af
seklets tredje decennium inför de
företrädesvis bildades omdöme
uppstigit, och det större erkännande
densamma vederfors, genom några
frejdade författares verksamhet i
Belgiernas grannland, bland dem
isynnerhet tvenne af samtiden högt
upp-burnes.
Det är öfverhufvudtaget icke utan
vigt att vid studium af denna period
draga sig till minnes hvad som
lik-tidigt i Frankrike pågick. Icke
såsom skulle någon direkt vexelverkan
de båda folken emellan egt rum;
dertill var den ställning hvardera intog
alltför egendomlig. Men det låg dock
i sjelfva den omfattande
beskaffenheten af de rörelser, hvilka i
Frankrike förberedde Juli-revolutionen, att
enskilda sidor deraf skulle ega
tilllämplighet och utöfva en anslående
kraft i Belgien. Sådant var
isynnerhet fallet uti den religiösa frågan.
Då derföre i Frankrike med
anledning af tvångspåbud emot den
ortho-doxa kyrkan, liknande dem Wilhelm I
utfärdat, Lamennais, vid denna tid
ännu prisad såsom en pelare för de
rättroendes samfund, höjt sin
vältaliga stämma och i genialiska
arbeten*) utlagt kalholicismens betydelse
samt den höga rol densamma utfört
vid den moderna civilisationens
utveckling, derjemte visande huru
kyrkan stod fast oaktadt de angrepp,
som emot henne riktats, och då Guisot
å sin sida, stödjande sig på häfden,
i vetenskapens namn bjudit vördnad
för hennes institution, kunde deras
ord ej undgå att i Belgien äfven på
olika tänkande, hvilka blifvit vänjde
att af framstående skriftställare blott
förnimma nedsättande omdömen i
dessa ämnen, utöfva samma mäktiga in-
*) Bland dessa rnå nämnas lies progrès de
la rwolutimi et de la yuerre contre Cèglise
äfvensom Lettres à V archeveque de Paris,
utgifna 1828.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
