Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
var sålunda förstördt ocli den
lyckliga kombination man trott sig göra
af tvenne folk, "hvilka af naturen
sjelf syntes bestämda att höra
tillsammans", hade upplöst sig; de
historiska förhållandena hade tagit ut
sin rätt. — Låtom oss nu emellertid
kasta en blick på de allmänna sociala
principer, som förkunnades uti det
nya sjelfständiga samhälle, hvilket uti
Belgien konstituerade sig.
Dessa utgjorde en sammanfattning af
de punkter, hvilka Unionen uppställt
och gradvis under oppositionen emot
Holland utvidgat samt på hvilka
omsider, vid det öfvermäktiga intrycket
af frihetens slutliga seger, det sista
omfattande inseglet af liberalitet
blifvit tryckt. Den provisoriska
regering, hvilken under oberoendets
första skifte stod i spetsen för landets
angelägenheter, dekreterade i oktober
1830:
Full och okränkbar frihet för hvarje
individs person under lagens
skyddande hägn och vid iakttagandet af
dess bud ; afskaffande af hvarje slags
statspolis, den der "blott är ett medel
i absolutismens hand till utöfvande af
godtycke";
Domareembefets helgd och
oberoende, införandet af jury och
offentlighet i förhandlingarne, såsom "ett
af de dyrbaraste värn för den
anklagade"; aflysande af hvarje
vanärande straff;
Frihet i kult, med undanrödjande
af de stadganden, som lagt band
på utöfningen och utbredandet af
densamma, hvilken den än vore;
Frihet för medborgare att
sammansluta sig i föreningar af religiöst,
filosofiskt, litterärt eller politiskt m. m.
mål, hvilka dessa än vore, jemte
rättighet att medelst öfvertygelsens
alla medel utbreda sina läror;
Frihet för pressen;
Frihet för undervisningen i gemen.
Till denna punkt hade
förhållandena i Belgien hunnit. Men huru
landet praktiskt tillämpade dessa
omfattande grundsatser och, såsom
närmare utvecklade i dess konstitution,
lät dem blifva en verklighet i
samhället, utan att, i likhet med andra
nyss emanciperade stater, för det
mesta lemna dem vid bokstafven, skola
vi framdeles betrakta, då äfven
redogörande för gestaltningen af de
rent politiska principer, som i den nya
staten gjordes gällande, äfvensom for
de yttre förhållanden, hvaruti Belgien
trädde till andra makter.
Ännu återstår att egna en kort
uppmärksamhet åt
race-egendomlig-heternas betydelse för landet under
denna period äfvensom att tillse,
huruvida dessa i någon mån inverkat
störande på de allmänna rörelserna.
Sådant var icke fallet. Liksom
fordom, då det gällt samhälliga
förmåner och gemensamt bästa, stodo
Flamländare och Walloner sida vid
sida och blott enahanda sträfvanden
förspordes hos dem. Etnologiska
differenser gjorde sig icke gällande; de
enda olika grupperingar af landets
barn, som förefunnos, voro de uti de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
