- Project Runeberg -  Litterär Tidskrift utgifven i Helsingfors / 1864 N:o 1 - 12 /
37

(1863-1865)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

37

ständligare belysas och mångsidigare
åskådliggöras, sökande deri liksom
en ersättning för senare tiders
mindre gynnsamma förändringar
äfvensom en sporre till ansträngningar för
framtiden.

De blad deremot i häfdens bok,
hvilka uti sig icke innebära denna
eggelse, lemnas vanligen med svalare
intresse åsido; oförmögna att
erbjuda ämnen af egentligt populär
beskaffenhet, blifver deras lott
gemenligen att, föga uppmärksammade af
allmänheten, qvarstå i mattare
belysning, tilldess- omsider enskilde
o-förtrutne forskare, ledda mera af den
sanningen framför allt
eltersträfvan-de och opartiska vetenskapens, än
af nationalkänslans maning, äfven om
dem utbredt en klarare kännedom.

Så har äfven fallet visat sig vara
med den svenska historien. Dess
äldsta eller, så att säga, heroiska ålder,
då den skandinaviska halfön blef,
såsom ett hem för okufvelig
kämpa-kraft, genom vikingafärderna vida
beryktad i södern — denna ålder,
liksom i ännu högre grad den lysande,
europeiskt betydelsefulla perioden
under Wasaätten, då Sverige uppsteg
till rangen af stormakt och
bestämde öfver nordens angelägenheter, har
framför andra varit nationen kär, och
åt spridandet af förtroligare
bekantskap dermed ha ett större antal
krafter egnat sig, hvarjemte äfven de
e-gentliga lörfattarelagrarne i Sverige
skördats just för behandlingen af
dessa fält. Andra tidrymder deremot,
deribland den senare delen af medel-

tiden och en betydande del af
adertonde seklet, ha varit beröfvade
samma deltagande och de ha ock, hvad
deras närmare belysning vidkommer,
länge lemnat åtskilligt att önska.

Dock hafva, hvad skildt den
senare perioden beträffar, äfven andra
orsaker än bristande intresse
medverkat till mindre omständlig
kännedom deraf. De mera berömda
häfdatecknarna, hvilka sträfvat att
lemna en framställning af sitt lands
historia i dess helhet och derföre
begynt från de aflägsnaste åldrarne,
ha icke, i anseende till ämnets
vid-sträckthet, hunnit fullborda sitt verk
och sålunda har äfven från deras
sida en lucka lemnats för
ifrågavarande skifte. Det var icke Geijer
förunnadt att skänka sina landsmän för
frihetstiden annat än sin, om ock
snillrika, dock summariska teckning
deraf. Och först under senare år är
det som hans frejdade medtäflare
Fryxell beträdt adertonde seklet
öfverhufvud och nyligen äfven nämnda
del deraf.

Frihetstiden, huru nedslående den
än må förefalla för den vid tidigare
bragder lastade nationalstoltheten, är
dock ett stadium i Sveriges
tillryggalagda bana, som är förtjent af noggrann
uppmärksamhet. Den eger isynnerhet
betydelse för de inre förhållandenas
utbildning. Till sin håg derförinuan
hufvudsakligen vändt utåt och under
sträfvande efter yttre makt
förbiseende många olägenheter inom sig,
senare under enväldet visserligen
befriadt från några de mest betungande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litidskr/1864/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free