Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
vetenskapligt intresse, som vi nu först
skola vända oss.
I.
Det är isynnerhet inom den
franska och den belgiska
vetenskapsakademin, som de ofvanantydda frågorna
om stjernfallen under senare tid
förekommit, och nyssförflutne höst har
varit särdeles rik på meddelanden åt
detta håll. Icke såsom skulle man
dock nu först begynt sysselsätta sig
med dessa fenomener. Tvärtom
hafva de under senare delen af föregående
samt hela detta sekel tid efter annan
varit föremål för de lärdes
uppmärksamhet, och vi känna äfven att
redan de grekiske iilosoferne
spekulerade öfver dem; ja, det har genom
E. Biots i nyare tider anställda
forskningar blifvit uppdagadt, att de
kinesiske astronomerne redan för
mera än tusen år sedan anställt ganska
noggranna observationer rörande
hithörande företeelser. Men allt detta
oaktadt, hafva dock de fallande
stjernorna hört till de fenomener i
naturen, hvilka varit minst utredda, och
man finner dem äfven derföre
vanligtvis ganska knapphändigt
behandlade, fastän nästan alla författare i
astronomi och meteorologi förklara
dem vara af stort intresse.
Men låtom oss, innan vi gå
vidare, i korthet taga kännedom om
sjelfva företeelserna. Den moderna
vetenskapen betraktar de såkallade
eldkulorna (boliderna), meteorstenarne
(aërolitherne) och stjernfallen eller
stjernskotten såsom sammanhörande
fenomener med samma ursprung. All-
männast kända bland dessa äro
stjernfallen, hvilka visa sig under nästan
alla klara nätter, men isynnerhet
uppträda i stor mängd periodiskt vissa
tider af året. Detta inträffar
regelbundet i början af Augusti och, som
man äfven velat påstå, i November
samt nu sednast äfven i April. Med
eldkulor eller, som de tidigare
kallades, flygande drakar förstår man
större eller mindre lysande klot, hvilka
uppträda antingen samtidigt med
stjernfallen eller ock oberoende af
dem, samt under natt eller dag
stryka fram genom luften och försvinna,
antingen med eller utan någon
explosion. Meteorstenarne slutligen äro
fasta kroppar, hvilka hufvudsakligen
bestå af jern jemte ett par andra
metaller i metalliskt tillstånd, samt
silikater (kiselföreningar), och hvilka
från luften nedfalla till jorden, oftast
åtföljda af explosion och eldfenomen.
Man indelar dessa stenar efter det
o-lika material, hvaraf de bestå, i
olika grupper, men här må endast
omnämnas att de ej innehålla något
enda enkelt ämne, som ej förut finnes
i jordens mössa.
Man anser nu, som sagdt, att
dessa trenne företeelser äro med
hvarandra alldeles likartadt’. Stjernfallen
vore då eldkulor, som befunne sig
högre upp i atmosferen eller, enligt
några forskare, äfven utoui
densamma, och meteorstenarne vore stycken
af sådana kulor, hvilka vid dessas
sön-derspringande nedfalla till jorden. Om
möjligen någon olikhet med
hänseende till materien skulle finnas emel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
