Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
rande omständigheter, hvilka vi just
derföre i det föregående bortlemnat.
— Faye leddes att nu upptaga
denna fråga till behandling inför franska
vetenskapsakademin deraf, att den
tyske astronomen Heis i Munster
till-skickat honom de observationer han
gjort på stjernfall under början af
augusti månad förlidet år. Uti den
skrifvelse, som åtföljde
observationerna och föredrogs den 14
september, klagar Heis öfver det ringa
deltagande han anser att man i
Frankrike visat för observationer af detta
slag. Vid akademins följande
sammanträde uppträdde derföre Faye med
ett föredrag i ämnet. Han börjar
detta med att säga, det
anmärkningen om fransmännens likgiltighet väl
kan vara grundad, men att det ej är
något under att så är, till följd af de
föga tillfredsställande resultater,
hvartill de astronomer kommit, hvilka
sysselsatt sig med de fallande
stjernorna. "Man har ej ens kommit så
långt, säger han, att man kunnat
formulera en hypothes, som helst
något så när skulle lämpa sig till de
hufvudsakligaste fakta, och hvad
beträffar bestämda mätningar, så kan
man knappt gifva detta namn åt de
försök man gjort för att bestämma
stjernfallens hastighet och längden af
den väg de genomlöpa."
Härefter redogör han i korthet för
de enda hypotheser han tyckes anse
värda att talas om, nemligen
kerrii-sternes och astronomernes hypothes,
hvilken senare framställes ungefär så
som här ofvan blifvit gjordt. "Om
man nu, säger han vidare, jemför
den ena eller andra af dessa
hypotheser med de noggrannast fastställda
allmänna fakta, så skall man lätt.
finna deras otillräcklighet. De
allmänna fakta, om hvilka jag talar, äro:
de sporadiska stjernfallen, hvilka synas
hela året om, i medeltal 10 à 12 i
timmen, i alla möjliga direktioner,
och hos hvilka man endast känner en
variation till antalet i timmen, väl
karakteriserad genom de forskningar
som blifvit utförda af Saigrrv och
Coulvier-Gravier; vidare de
periodiska stjernfallen, hvilka visa sig i
svärmar den nionde, tionde och elfte
augusti, och med underbar
regelbundenhet sedan år 1842; slutligen de
periodiska stjernfallen i november,
hvilkas maxima flytta sig irreguliert från
det ena året till det andra, och
hvilka till och med för närvarande belt
och hållet försvunnit. Vi hafva
således att göra med ett alldeles
oregelbundet fenomen, som uppträder
hvarje natt, vidare med ett fenomen
som visar den fullständigaste
regelbundenhet, och inträffar alla år vid
samma tidpunkt, samt slutligen med
ett intermediärt fenomen, hvars
återkommande varierar icke blott med
dagar utan tilloehmed månader, samt
emellanåt försvinner. Se der de
allmänna fakta, hvilka hvarje hypothes
måste omfatta."
Härefter går Faye till en
betraktelse af augustifenomenet, och visar först
att detsamma alltid inträffar då jorden
under sin bana hunnit till en bestämd
punkt (318 grader), och att detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
