Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
84
Uti den del af finska
vetenskapssocietetens "Öfversigt" som anmäldes i
förra numret af denna tidskrift, har
prof. Moberg i en uppsats velat
visa, att meteorologins uppgift aldrig
kan blifva att på förhand angifva de
rörelser och förändringar som skola
inträffa i atmosferen, och att alla
förhoppningar åt detta håll böra
förpassas till de "utopiska drömmarnes
område." På ett ställe uti nämnda
afhandling säger författaren dock att "de
meteorologiska instrumenterna
visserligen kunna angifva endast det
närvarande tillståndet, men med
utvidgad och fullständigare kännedom af
detta, skola vi äfven kunna draga
säkrare och bestämdare slutsatser i
afseende å det blifvande, hvilket alltid
eger sin rot och vilkoren för dess
gestaltning i det närvarande", och äfven
han synes således medgifva att
förutsägelser rörande atmosferens
blifvande förhållande, åtminstone inom
vissa gränsor, kan komma att ega
rum. — Hvad nu beträffar de
ifrågavarande franska
väderleksspådo-marne, så vilja vi genast från
början uttala, att vi ingalunda anse dem,
isynnerhet de som äro uppgjorda för
långa tider framåt, vara hvarken
o-felbara eller tillsvidare hafva fullt
säker grund att stöda sig på. Men
det finnes uti de hithörande
forskningarne mycket som vi tro vara af
intresse för vetenskapen och som
äfven möjligen kan blifva af vigt i rent
praktiskt afseende.
Låtom oss nu derföre kasta en
blick på de Coulvier-Gravierska för-
utsägelserna, såsom vi varit i
tillfälle att se dem framställda. Han tror
sig hafva funnit att man genom
observation af stjernfallens riktning från
den 1 Januari till den 1 Maj
hvarje år, samt genom att taga i
betraktande den kroklinie som uppkommer
af de perturbationer desamma rönt
under sin vandring på himlafästet,
skall kunna, i början af Maj,
approximativt beräkna hurudan väderleken
skall blifva under den återstående
delen af året. Figuier säger sig hafva
granskat de Coulvierska tabellerna
och beräkningarne för flere år, och
dervid funnit det förutsägelserna
ganska väl slagit in. I en senare del af
sin V Armée scientifique berättar han
dock att de fallande stjernorna haft
otur år 1862 och att vår
väderleksspåman spått falskt. Detta är nu all
tala om saken i dess största
allmänhet och behandla den helt lätt, och
man kunde tro att det är slut med
bela den affären. Att detta dock på
långt när ej är fallet finna vi deraf,
att såväl Coulvier-Gravier sjelf som
hans medarbetare och måg Chapelas
under nyssförflutne höst inför
franska vetenskapsakademin uppträdt
med längre andraganden i ämnet,
samt att äfven andra vetenskapsmän,
åtminstone i vissa delar, tyckas hylla
likartade åsigter som de.
Vi kunna kanske bäst lära känna
deras sätt att se sakerna, samt de
grunder på hvilka de bygga, ifrån ett
meddelande af den senare, vid
akademins sammanträde den 23
November. Chapelas säger der: "Man kän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
