Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
ner att meteorologin ända till
denna dag nöjt sig att med stor
kostnad på alla möjliga ställen afjorden
anställa en mängd observationer, och
emellertid har man efter sekellånga
forskningar i denna stil, ej kunnat
erhålla annnat än resultater utan
betydelse, sådana som publikationer af
existerande fakta. Ännu mer: hvilka
anomalier har man ej funnit och
huru många gånger har man ej, för att
förklara dem, påbördat de mest
fulländade instrumenter att vara
otillförlitliga. Det hade varit klokare och
rationellare att erkänna det våra
kunskaper i meteorologin hafva varit
o-tillräckliga för att förklara dessa
kon-tradiktioner, och att vigtiga
elementer saknades uti vår diskussion om
de atmosferiska feuomenerna. Det
är nu dessa elementer jag går att
söka; men derförinnan måste jag
ingå i några betraktelser rörande
höjden af vår atmosfer."
"Vid skilda tidpunkter hafva
kalkyler och experimenter blifvit
anställda för att utröna luftkretsens höjd.
Lahire antog den vara 5 lj.i à 6 mil
och Laplace samt Biot hafva
kalkylerat att vid en höjd af 4 1/2 mil
måste luften vara lika förtunnad som
i recipienten af en luftpump, hvilken
man pumpat tom. I nyare tid har
Pouillet fastställt denna höjd till 9 lj.à
mil och Liais har genom skilda
me-thoder fått ett resultat af ungefär 32
mil."
Härefter talar författaren om de
luftströmmar som finnas i atmosferen,
af hvilka vi hittills varit vana att
gifva akt endast på dem, som
förekomma i luftens nedre lager. Han
anser nu att äfven i de högre
regionerna sådana strömmar finnas, en
hypothes, som äfven understödes af
andra. "Antager man nu
luftströmmar öfver hvarandra, såväl i de
lägre som de högre regionerna af
atmosferen, och antager man dennes höjd
till 9 V3 mil, så finna vi att man
ända hittills, då man velat göra sig
reda för de meteorologiska
fenornener-na och isynnerhet för barometerns
oseillatoner, endast tagit i
betraktande de luftströmmar man kunnat
konstatera, det vill säga de som visa sig
för oss genom skyarne och
strömol-nen. Men strömolnen, som äro de
högst belägna af alla moln, ligga ej
högre än 10,000 mètres öfver
jordytan. Man har sålunda endast fästat
sin uppmärksamhet vid det som
försiggår uti en zon af atmosferen, som
har en tjocklek af knappt en mil, under
det man helt och hållet försummat
de strömmar som kunna ega ruin
ofvanför strömolnslagret, det vill säga
uti en luftzon af väl 8 mils
tjocklek. Det är lätt att inse att det är
i denna andra region som vi böra
söka de väsendtliga elementer, om
hvilka jag tidigare talat."
"Men akademin känner att hr
Coul-vier-Gravier sedan långa år tillbaka
sysselsätter sig med fallande
meteorer, hvilka han för sig gjort till ett
specialstudium. Hon vet äfven att
ban, utan att gå in på undersökning
af deras ursprung, hufvudsakligen
bjudit till att efterforska i hvilket för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
