Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
näver m. m., 6amt de genom olika
utveckling i kultur åtskiljda grupper,
som vi benämna den civiliserade och
ociviliserade verlden, den europeiska
och den orientaliska menskligheten,
samt på annat likartadt sätt. Ibland
dessa olika slags grupperingar är det
som äfven samhällena synas oss
in-nehfefva sin plats.
Detta förhållande synes oss vara
ett högst vigtigt moment för
utredandet af samhällets begrepp, ehuru
det ådragit sig föga uppmärksamhet,
emedan man i allmänhet, såsom det
förefaller oss, alltför mycket
förbisett betydelsen af de partikulära
grupperna och de omständigheter, hvarpå
de bero. Vi vilja derföre söka att
litet närmare belysa det. — Hos
hvarje enskild menniska, likasom hos
hvarje individ af hvad slag som helst,
kunna vi urskilja tvenne sidor:
hennes allmänna väsende och hennes
individualitet. Den förra, egenskapen
att tillhöra ett visst slägte, för
menniskan hennes egenskap att vara
menniska, har hon gemensam med alla
andra individer af samma species;
den sednare åter är det, som gör att
hon åtskiljer sig från alla andra
sådana. Och dessa begge sidor äro
nödvändigt och oupplösligt
förbundna med hvarandra; de kunna icke
existera eller föreställas utan
hvarandra. Uli hvarje enskild menniska
innehålles sålunda samma menskliga
väsende som hos alla andra och hon
är underkastad alla de lagar, af
hvilka detta är beroende och i
öfverensstämmelse med hvilka det måste ma-
nifestera sig; men detta allmänt
menskliga väsende med dess inneboende
lagar kan uppenbara sig endast
genom individerna och träda i dagen
till följd af deras handlingar. Det
allmänt menskliga väsendet tinnes
potentielt till, men det visar sig först
i verkligheten genom individens
enskilda görande och låtande. Man
kan härpå använda den välkända och
till illustrerande af åtskilliga
likartade förhållanden begagnade liknelsen
om strängen, uti hvilken tonen ligger
slumrande, men som behöfver
fingrets anslag, för att den skall
uppenbara sig och blifva hörd. Det
menskliga väsendet är här den
slumrande tonen och individens handlingar
äro det anslag, som kommer det
att träda fram och visa sig. Men
genom detta förhållande inträffar det,
att de individuella handlingarne
ständigt frambringa något mera än det
som är deras ändamål. Ja stundom
frambringa de något helt annat än
som åsyftats med dem, ifall deras
upphofsman icke ha tillräcklig
insigt i sakernas väsende. Men i alla
händelser framgår utur individernas
handlingar ett öfverskott öfver det
som omedelbart är deras syfte. Och
derigenom uppkomma en bel mängd
förhållanden, som utan att vara
afsigtligt följder af individernas
handlingar, dock äro sådana att de
nödvändigt åtfölja den ena eller
andra af dem och icke kunna undgås,
ehuru de å andra sidan icke heller
äro det allmänt menskliga sjelft, som
genomgår alla individernas förhållan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
