Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
penbarar sig i individerna, huiu de
än uppträda och handla, och som
beherrskar dem så att de icke kunna
göra något deremot stridande. En
neger kan höja sig till en högre
eller lägre bildning, kan utbilda sig åt
det ena eller det andra hållet, men
han är och förblir under alla
de„o-likheter han kan komma att
framvisa, dock en ’neger, på samma sätt
som en mennniska, till hvilken
ståndpunkt af utveckling hon än må ha
arbetat sig, antingen hon är en vilde
eller en civiliserad menniska,
antingen hon är barn eller fullvext,
likväl ständigt är och aldrig kan
upphöra att vara menniska, likas om en
häst alltid är och förblir en häst och
tillhör hästarnes species. Men till
sådana slags förhållanden höra
samhällsförhållandena icke. Under det att
således de grupper af menniskor, som
bilda raser o. s. v., äro bestämda af
en i individerna inneboende naturlag
och derföre äro ett slags
naturprodukter, äro samhällena det icke.
Och härigenom är omfånget för
begreppet af ett samhälle ytterligare
inskränkt och begränsadt. Lika så
litet som de grupper af menniskor,
hvilka utgöra samhällen, äro
produkter af individernas fria beslut och
handling, lika så litet äro de blotta
naturprodukter, hvilkas gestaltning
härledde sig endast och allenast från en
gifven inre nödvändighet.
Men hvad äro samhällena då efter
dessa inskränkningar? Hvad slags
grupper äro de, då de tillhöra
hvarken det ena eller det andra af de
nyssnämnda slagen? De tillhöra,
synes det oss, och de kunna, ifall den
föregående begränsningen är riktig,
icke heller annat än tillhöra det slag
af grupper, som utan att vara
hvarken ett omedelbart uttryck af en
inneboende naturnödvändighet, eller ett
omedelbart resultat af individernas
fria handling, dock på visst sätt
utgöra en produkt af dem hvardera,
nemligen det slags grupper, som ha
sin tillvaro på grund af de
förhållanden, hvilka till följd af de i
sakernas natur inneliggande lagarne
måste uppstå och utbilda sig i
sammanhang med meniskornas
individuella åtgöranden och handlingar och
likasom bredvid dem och såsom
biprodukter till dem. Det är ett slags
grupper, som vi ville kalla lör
par-tikulära i motsats mot de allmänna
slägtgrupper, som bero på det
im-manenta speciesförhållandet, och de
enskilda föreningar, som bero på
individernas fria beslut. Och till detta
slag höra de flesta olika sorter af
men-niskogrupper. Sådana äro de, hvilka
uppstå genom olika yrken,
sträfvanden och bildningsförhållanden, såsom
jordbrukare, fabrikanter, köpmän,
jurister, konservativa, liberala,
ståndspersoner, allmoge o. s. v., hvilka
namn samtliga beteckna mer eller
mindre distinkt framstående och mer
eller mindre begränsade grupper af
menniskor. Dit höra vidare
grupperingarne efter olika religioner:
protestanter, katholiker, mahomedaner o.
s. v., de olika nationella grupperna:
engelsmän, fransmän, finnar, skandi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
