Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
105
de lagar, hvaraf den är beroende, eller
för att tillämpa dem för uppnåendet
af vissa mål. Och är den
ofvanan-förda definitionen af staten och
samhället riktig, så knn man åtminstone
deraf draga den slutsatsen, att
statsinstitutionerna icke kunna användas
till uppnående af andra mål än
sådana, som kunna åstadkommas genom
användandet af våld och tvång, men
att man för uppnåendet af andra slags
mål äfven måste använda andra
medel. Och att inse detta är ju redan
icke så litet.
A. H. C.
Iuhemsk Litteratur.
Kun {same på Salamis. Tragedi i
fem-akter af Johan Ludvig Runeberg.
Helsingfors 1863.
Länge emotsedd med gladaste
förväntan har denna nya, stora
skapelse af Runebergs hand snart i två
månader varit allmänhetens tillhörighet.
Och i närvarande ögonblick finnes
väl icke mer någon bildad landsman
eller landsmaninna, som ej är
förtrogen med det herrliga innehållet och
njutit deraf under känslor af vördnad
oeh lifligaste tacksamhet emot
författaren.
Knappast tre år äro förflutna
sedan den andra samlingen af Fänrik
Ståls Sägner såg dagen. Det kunde
förefalla öfverraskande att Runebergs
sångmö, som ännu så nyss i en
serie af fosterländska sånger, moderna
både till form och innehåll, trädt sin
samtid så nära som möjligt, nu valt
ett fält, vidt aflägset från hela den
moderna diktkonstens gebit.
Omständigheter, för mången säkert
välbekanta, lemna dock de naturligaste
förklaringsgrunder härför. Den
forngrekiska poesin, hvars område
Runeberg beträdt i "Kungarne på Salamis",
har länge och isynnerhet under en
tidigare period utgjort ett föremål för
skaldens älsklingsstudium. Enhvar
af våra läsare känner ock huru nära
Runebergs verksamhet under en lång
tid varit förknippad vid det fordna
Greklands litteratur och särskildt dess
skaldekonst. Redan i början af
1830-talet, då skalden ännu var fästad i
Helsingfors, vid dess universitet,
nedlade han frukterna af sina studier åt
detta håll i tvenne akademiska
afhandlingar, hvilka närmast röra den
grekiska tragedin.*) Den ena utgör
en jemförelse mellan Euripides’
sorgespel Medea och ett lika benämndt
stycke af Seneca ; den andra en
framställning af den tragiska chorens art
och betydelse. Men också Runebergs
egna dikter röja ett omisskänneligt
inflytande af antikens studium; man
skönjer denna inverkan i flera af de
drag, dem vi älska oeh värdera
såsom de mest karakteristiska för hans
skaldskap oeh som öfverhufvud ställa
honom så högt, ja högst blund
samtida diktare på svenskt tungomål.
*) Specimm academicum, Medeam,
trayoe-diam Kuripidü, cum Medta Setiecae comparans.
Hets. 1830. — Spec. acad. observationes
quas-dam circa chorum, tra/jicum continem. Hels.
1833.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
