Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
Den plastiskt gestaltande förmågan,
den harmoniska regelbundenheten i
kompositionen, det upphöjda lugn
hvarmed han förmår skildra
äfven de stormigaste skiften i lifvet,
den natursannna uppfattningen och
framställningen af menniskohjertats
känslor och lidelser — alla dessa
och många andra drag, som sä ofta
beundrats hos Runeberg, vittna icke
allenast om den förtroligaste
bekantskap utan ock om en ursprunglig
frändskap med den antika diktens
anda.
Hvad särskildt beträffar Kungarne
på Salamis, så är det bekant att
stycket är påbörjadt och (ill en
betydlig del utarbetadt redan för ett
par decennier tillbaka,. Då skalden
nu under en långt senare period
skridit till verkets fulländning, har han
således endast återgått till ett fält
och ett ämne, hvarmed han länge
varit på det närmaste förtrogen. Men
hvilken dragningskraft detta fält
uppå honom utöfvat, framlyser redan ur
en af hans tidigare dikter, hvars
uppkomst vi tro oss, utan fara för
alltför stort misstag, kunna förlägga just
till den tidpunkt, då förra delen af
Kungarne på Salamis ännu sysselsatte
skalden. Denna dikt är den sköna
legenden "Chrysanthos", hvilken med
rätta kunde kallas en inspirerad hvmri
till det mångbesjungna Hellas, till
dess blomstrande himmel, dess
herrliga tungomål, dess höga bildning,
och till en af dennas främsta
representanter inom diktens verld:
"Sofokles, hedningen, den store,
Ädle s&ngarn —"
hvars dramatiska skapelser Runeberg
i sin tragedi valt till närmaste
förebild och mönster.
Ett utländskt blad har kallat
Kungarne på Salamis "en fortsättning af
Sofokles" — une continuation de
So-phocle. Detta yttrande, fäldt endast
i förbigående och utan närmare
granskning af ämnet, är dock mer
än blott en fras; det innebär verklig
sanning. Ty icke allenast de formella
sidorna af den sofokleiska dikten, den
plastiska framställningen och stilens
lugna renhet, äro i stycket med
beundransvärd trohet återgifna. Vi
finna oss tillika försatta i den grekiske
skaldens ljusa och upphöjda idéverld,
ehuru visserligen i några ögonblick
dagrar från en senare tid fälla in i
stycket och förläna det sitt än
klarare ljus. Och äfven sjelfva ämnet,
d. v. s. fröet dertill, är upphemtadt
ur en af Sofokles behandlad
hjelte-saga, eller rättare: ur sjelfva den
tragedi — "den rasande Ajas" — i
hvilken denne skald behandlat
densamma. På ett lika sjelfständigt som
sinnrikt sätt har Runeberg utvecklat
detta frö till full blomma, och
dermed skänkt den poetiska sagan om
Ajas-ättens öden en verklig
fortsättning och ett slut.
Några detaljer ur det nämnda
sofokleiska sorgespelet äro kanske här
på sin plats för en närmare
belysning af det sammanhang Kungarne
på Salamis dermed eger, och af
sättet huru vår skald begagnat det äm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
