Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1
17
at otillgängliga, numera uti finska
stats-arkivet befintliga papper, stått honom
till buds. Perioden intill 1602 kan
alltså, hvad urkunder beträffar, för
det. närvarande anses vara skäligen
belyst. Oeh att dömma af den
omsorg och framgång, hvarmed
utgifvaren uti föreliggande band i
allmänhet gått till väga, synes enahanda
resultat snart vara att förvänta också
(or de återstående åren af Karl lX:s
regering äfvensom för Gustaf II Adolfs
styrelse, hvilken senare är tillämnad
att utgöra föremål för en egen serie.
Vi tillönska företaget lycka och
hysa äfven den förmodan att
detsamma skall af allmänheten med
tillbörligt intresse omfattas.
G. F.
Förteckning ock Afbildningar af
l’iu-ska Fornlemningar. Af U. J.
Holmberg. I. Stenåldern. II. Bronsåldern.
(Bidrag till Finlands Naturkännedöm,
Etnografi och Statistik, utgifna af
Finska Vetenskaps-Societeten. Häft.
9.) Helsingfors 1863.
Bland åsidosatta vetenskaper i vårt
land intager arkeologin ingalunda den
sista platsen, såväl i anseende till
denna vetenskapsgrens vigt, som ock
till den totala glömska eller, än
värre, den krassa okunnighet, hvaråt
den varit öfverlemnad intill senaste
tider. Den mans obestridliga
förtjenst, hvars arbete vi här gå att
granska, är att hafva varit den
förste hos oss, hvilken med en
vetenskaplig underbyggnad egnat sig åt
detta så länge försummade studium,
och det är med glädje vi i
ofvannämnda afhandling helsa det första
steget, som den fosterländska
forskningen på detta gebit uttagit. Att
det dock, såsom hvarje första
försök, icke saknar sina fel och brister,
liggeri ämnets natur. En önskan, att
till gagn för den goda saken efter
förmåga uppdaga oeh rätta dessa bar
föranledt nedanstående rader.
Till en början kunna vi omöjligt
gå in på förf:s i inledningen uttalade
sats att man af öfverensstämmelsen i
form mellan stenålderns fornsaker hos
oss och i Skandinavien skulle vara
berättigad till slutsatsen att Finland
och den skandinaviska norden på den
tiden varit bebodda af ett och
samma folk. Ty öfver hela Europa äro
dessa former så lika att man, om man
häraf vill draga en slutsats i denna
riktning, nödvändigt kommer till
å-sigten att bela vår verldsdel då var
bebodd af samma folkstam, en
hypothes, så mycket ohållbarare som man
ännu i dag i de mest skilda, men på
samma låga kulturgrad stående
folkstammars lefnadssätt och redskap
finner en lika märkelig inbördes
öfverensstämmelse. Denna bevisar i
vår tanke endast att dessa former
äro de enklaste och mest sjelffallna
samt derföre först erbjuda sig för
uppfinningen. Oeh sådant är
förhållandet ej blott ined dessa
franibringel-ser af den menskliga
konstfärdigheten: äfven en mängd plägseder,
sägner, fördomar, vidskepelser och
religiösa begrepp röja en förvånande lik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
