Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
het hos folkslag, de der af så
ofantliga afstånd äro skilda från
hvarandra att ömsesidiga lån äro otänkbara,
ifall man ej vill hänföra dem till
tiden för ett antaget, men ingalunda
bevisligt gemensamt sammanboende.
Såsom ett exempel må tjena den
äfven af förf. nämnda vidskepliga
meningen hos allmogen här i landet, att
de forntida stenredskapen äro med
blixten nedfallne från himlen och
besitta undergörande egenskaper, en
folktro den vi återfinna lika i Japan
som Spanien och öfverallt. Yi tro
således att Finlands innevånare i
stenåldern väl stodo på samma
kulturgrad som Skandinaviens, men veta
tillsvidare intet som skulle bevisa
deras nationella identitet. Tvärtom
kunde ett motsatt antagande hafva
åtminstone ett skäl för sig nemligen
den af förf. med rätta såsom
synnerligen egendomlig framhållna
formen på de å Pl. XII & XIII
afbildade redskapen.
Antagandet (pag. 8) att orsaken
till fynden af stenredskap i
uttorkade sjö- och flodbäddar vore de
förste kristne presternes ifrande mot
deras användande till vidskepelse,
kan visst låta sig uppställas.
Troligare hålla vi dock att desamma vid
de många tillfälligheterna på jagt och
fiske samt vid fejder gått förlorade,
så framt icke en noggrannare
undersökning" äfven härstädes skulle
lyckas upptäcka dylika pålbyggnader
som i de schweiziska oeli andra
sjöar, något som i ett land af den
beskaffenhet som vårt ingalunda vore
osannolikt.
De i figg. 52—57 afbildade
redskapen hafva, såsom förf. anmärker,
hittills ej ännu funnit motsvarigheter
inom Skandinavien, ett ytterligare
skäl mot hypothésen att begge
länderna varit af samma folk bebodda.
Men förhastad anse vi förf:s på
denna grund stödda förmodan att de
tillhöra någon nyare tid, kanhända
klubbekrigets. Ty bland fynd från
stenåldern i Neufchatelsjöu befinner sig
ock ett med det af förf. under fig.
57 afbildade ganska väl jemförligt
klubberedskap af sten, ehuru något
mindre. Det är aftecknadti
"Mittheil-ungen der antiquarischen Gesellschaft
in Zurich" Bd. XIII, Abth. 2, Heft. 3
å pl. III fig. 19. Icke heller synes
oss förf:s fig. 54 (såframt redskapet
nemligen har huggegg, hvilket ej med
full visshet framgår af ritningen) i
någon väsendtlig måtto afvika från
det i nyssciterade arbetes 9:de Bd., 2
afd., 3:dje häftet å pl. III under fig.
6 afbildade stenvapen från
pålbygg-nadslemningarne vid Meilen. I alla
fall äro olikheterna (som bestå deri
att det finska vapnet är mera aflångt
och sj7nes i ena ändan hafva varit,
mera tillspetsadt än det schweiziska)
ej af den genomgripande vigt att de
skulle berättiga det ena vapnets
förflyttande till det 16:de seklet e. Chr.
då det andra bevisligen tillhör den
hundra-, kanske tusentals år bakom
vår tideräknings begynnelse liggande
stenåldern.
I figg. 58 och 60 lemnar oss förf.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
