Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
sta egna styrelse proklamerade
såsom gällande inom det
medborgerliga, sociala området. Men dessa,
om de skulle ega bestånd, förutsatte
en egen, ny statsorganism öfverhufvud
efter skiljsmessan Irån Holland. Detta
var det närmaste behofvet. Och vi
skola derföre nu betrakta kongressens
verksamhet i detta hänseende.
Under den föregående periodens
slitningar hade obenägenhet emot den
monarkiska styrelseformen såsom
sådan öfverhufvud icke uttalats.
Tvärtorn hade denna haft folkets
erkännande för sig; det var blott
tillämpningen af dess konstitutionella skick
som striden hade gällt. Men att
under en tidpunkt af allmän
uppbrus-ning, då de gamla banden afskakats
och ett fält för i allo fritt val
öppnats, medan samtidigt i Frankrike
ytterliga theorier om folksuveränitet
förkunnades — att under allt detta
de förra åsigterna skulle bibehålla
öfvervigt och icke af stundens
passioner undertryckas, var derföre icke
sjelffallet. Det utgjorde kongressens
ovanskliga förtjenst att i denna
kritiska angelägenhet ha handlat med
moderation och praktisk insigt.
Utan att förvillas af öfvermodiga
segerrop eller af läror, bragta i
omlopp genom fremmande demokrater,
upptog församlingen frågan till
afgörande. Sammansatt och under
ledning uti väsendtlig grad af
personer, hvilka sedan Unionens bildande
stått i spetsen för den nationella
rörelsen och, under offentlig
verksamhet vordne förtrolige med landets för-
hållanden, inom publicistiken
underkastat dessa grundlig skärskådning,
stödde sig kongressen på
erfarenheten i förening med mogna sj-stemer.
Den fasthöll isynnerhet, såsom en
dess medlem, Devaux, yttrade, det
effektiva resultatet af frihetens
förverkligande, mindre deremot glansen i
formerna och det yttre, bländande
skenet. Pröfvande omständligt emot
hvarandra monarkins och republikens
inbördes företräden — den senares
lockande, men sällan realiserade
löften om inre jemlikhet, frånvaro af
förtryck, förtjenstens erkännande,
äfvensom i ekonomiskt afseende dess
föregifna mindre betungande
administration — och å andra sidan
konungadömets, undersålarne visserligen
mera undanskymmande och for den
enskilda ärelystnaden mindre eggande,
men ordningen säkrare betryggande
institution, samt hänförande allt detta
till den belgiska nationalkarakterens
ståndpunkt och sträfvanden, beslöt
omsider representationen med afgjord
majoritet1 den sistnämnda
statsformens saktionerande i det nya
samhället.
Men om sålunda konungadömet
bibehölls, skedde det dock under liflig
erinran af de lärdomar man under
Wilhelm skördat, Detta var till den
grad förhållandet att en författares
ord, det "konstitutionen allestädes bär
vittne om hatet till den nämnde re-
1 Af 187 närvarande ledamöter röstade
174 för monarkin och endast 13 för
republiken. De Gerlache, II, 336.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
