Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
genten äfvensom om farhågorna för
den nye", i sjelfva verket egde
tillämplighet. Konungen försattes
"snarare på en presidentfåtölj, draperad
såsom thron, än på en verklig sådan."1
Ingen uti de gamla staterna vanlig
prakt omgaf honom; vid hans sida
stodo inga mäktiga ministrar, intet
stolt, ärftligt pärskap. De förre, med
en måttlig aflöning,2 men
ansträngande pligter, gjordes inför
folkrepresentationen ansvarige för sina
åtgärder; snarare nationens än regentens
embetsmän, hade de af denne, i
häu-delse af väl fyllda värf, gemenligen
ingen högre belöning att för framtiden
förvänta, än en mera ansedd plats
inom den provinsiella
administrationen — de kunde således ej frestas
att låna sig till hans godvilliga
redskap. Pärskapet åter, annorstädes
äfven ett stöd för fursten emot
folket, omöjliggjordes genom Senatens
organisation. Dennes ledamöter,
långtifrån att förklaras inskränkta, på grund
af bördsrätt, till lederna af en
monar-kiskt sinnad, hög aristokrati, fingo
icke ens genom utnämning af fursten
tillsättas; de valdes, ehuru för längre
tid och under vilkoret af större
förmögenhet,3 af samma nationens
elektorer, som utsågo öfriga
representanter, och i deras krets inträdde
sålunda ett folkligt borgerligt element,
sjelfständigt kapitalister och indu-
1 Louis de Carné.
1 24,000 fr.
3 Valen bestämdes för åtta år ocli
gällde blott personer, hvilka i skatt erlade
åtminstone 1,000 floriner.
striidkare. Hvad gränserna för
konungens egna omedelbara ingripande
uti allmänna angelägenheter vidkom,
voro de trångt kringskurne; såsom
princip var stadgadt, att offentliga
myndigheter emanerade från
nationen, icke från fursten. Inom
samhället var för det mesta bela den
judiciära sferen undanhållen hans
inverkan ; besättandet af embetena här
skedde blott efter förslag af skilda
domstolar, och direkt egde konungen
att utse endast de lägsta
funktionärer, fredsdomare och sådane af första
instans. Äfven uti det administrativa
området egde kungliga utnämningar
rum blott med åtskilliga
inskränkande bestämningar. Ensamt i
förhållande till armén var större frihet
förbehållen. — Monarkens rol var
öfverhufvud den af den yttre, synliga
representanten af ett, enligt
vidsträckta konstitutionella idéer, sig sjelft
styrande samhälle; i stället att ega
förmåga till omfattande handlingar,
var hans bestämning snarare att
genom sin blotta tillvaro åvägabringa
jemnvigt och bibehålla försoning
e-mellan de på hans bekostnad med
så mycket större privilegier utrustade
öfriga statsmakterna.
Hufvudtyngdpunkten förlades,
såsom blifvit antydt, uti hamrarne, af
hvilka den öfre i korthet är
karakteriserad, men af hvilka den nedre,
till antalet dubbelt större, äfven till
betydenhet var öfvervägande. Här
sutto fullmäktige för folket i
omfattande mening; utsedde utan vilkoret
af förmögenhet eller längre framskri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
