Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
att, äfven med uppoffringar, aflägsna
hvarje branden närande ämne och att
förebygga dennas vidare utbredande.
Påminnelser om nödvändigheten af
afgörande åtgärder gåfvos ytterligare
af resningen i Polen och de döfva
rörelser, hvilka annorstädes läto
förnimma sig.
Men om Belgien sålunda såg sig
närmad t målet för sina önskningar
till följd af hofvens farhåga att, vid
ett längre förvägradt erkännande af
dess oberoende, Frankrike, plötsligt
uppfördt af en ny skakning och
gripet af sin gamla krigiska anda, skulle
komma detsamma och andra för
frihet stridande folk till bistånd, samt
alltså en allmän rubbning i Europa
uppslå, återstodo dock åtskilliga
svårigheter. Holland var afgjordt emot
eftergifter. Och å en annan sida ansågo
sig diplomaterne sjelfve i det yttersta
böra hvsa betänkligheter vid att åt
Belgien, hvars liberala principer i det
inre redan voro dem en nagel i ögat,
och hvilket de icke kunde ungå att
betrakta såsom en tidigare eller
senare blifvande bundsförvandt åt
Frankrike, i allo öfverlåta den suveräna
stater i allmänhet tillkommande
frihet i yttre handlingar, hvilken de
fruktade att på ett för den allmänna
säkerheten vådligt sätt kunde
begagnas.
Det bör räknas belgiska folkets
ombud till förtjenst att under dessa
invecklade förhållanden med
sjelfbe-herrskning och utan att låta förleda
sig af ett krigiskt sinnad t partis
utmaningsrop, ha ledt de uttänjda, ej
sällan sårande, förhandlingarne vid
konferensen i London och att, för
att nå ett säkert resultat, ha omsider
fogat sig i den beslämning af
ständig neutralitet i förhållande till andra
länder1, hvilken såsom nödvändigt
vilkor påyrkades. Och till aktning,
tillochmed från de misstrogne
stormakternas sida, äfvensom större tillit
gjorde de sig dessutom i ett annat
afseende berättigade, då de, sedan
efter vexlande förslag beslut fattats
att, till konung välja hertigen af
Nemours — hvilken önskan dock af
Ludvig Philip afböjdes — likväl
derjemte i förhållande till Frankrike med
en af sina rättigheter medveten, fri
nations sjelfkänsla uppträdde och på
ett värdigt sätt i dess födsel sökte
qväfva hvarje tanke hos nämnde folk
på inblandning i Belgiens autonomi.2
Det förnämsta beviset på politisk
’ Uti protokollet af den 20 Januari 1831,
uthändigadt af konferensen, heter i 5:te
och 6: te artiklarne:
La Belgique–- formera un ètat
perpètu-ellement neutre; les cinq puissances lui
ga-rantissent cctte neutralilé perpétuelle ainsi
qne 1’intégrité et Finviolabilité de son
ter-ritorie —
Par unc juste réciprocité la Belgique sera
tenue d’observer cette mnne neutralilé envers
tous les autres étals, et de ne porter aucune
atteinte à leur tranquillité intérieure ni
extérieure —
Jfr härmed 7:de art. i det slutliga
fredsfördraget emellan Belgien och Holland af
den 19 April 1839.
7 Se det officiella helsningstalet af den
belgiska deputationen till Ludvig Philip,
äfvensom meningar uttalade inom
kongressen, hos De Gerlache, II, 434, 420 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
