Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
ternas sfer så från regeringens som
kamrarnes sida var förebygdt
genom bestämdt utstakande af de fall
då dessas sanktion var erforderlig,
äfvensom genom den begränsade
verksamhet, som åt den förres fåtalige
embetsmän i landsorterna var
uppdragen. 1
Sålunda var en statsbyggnad
uppförd, hvilken, såvidt sådant
öfverhufvud var förenligt med den
monarkiska principen, hvilade på en
demokratisk bas och derjemte från sig
aflägsnat centralisering uti formerna,
låtande dessa tvärtom i viss måtto
erinra om fordna federativa åsigter.
När och fjerran stod hos andra folk
intet motstycke att uppvisa;
tilloch-nied England var underlägset, bland
annat till följd af den rol
förmögenheten der spelade vid utöfvande af
politisk verksamhet, äfvensom genom
den glans som omgaf monarken, och
de högadliga institutionerna; endast
i nya verldens republiker stod
folkfriheten högre. Då i Belgien till
dessa liberala statsformer ytterligare la-
1 Guvernörerne öfver provinserna,
utnämnda, liksom de lägre stående
arron-dissements-kommissarierne, af konungen,
blefvo egentligen blott ordförande i de
permanenta deputationerna, hvarest de egde
deliberativ röst. I öfrigt var polisvården
dem öfverlåten. — Hvad borgmästarne åter
vidkommer, voro de väsentdligen
kommunala funktionärer, hvilkas beroende af
regeringen ej var annat än att de, under
vilkor att de voro ledamöter i det mindre
stadsrådet, utsågos uf konungen till sina
platser, med hvilka ordförandeskapet i
nämnde kollegium var förenadt.
des och under deras värn ställdes det
åt den enskilde medborgaren såsom
sådan tillerkända oberoendet till
person, yttranderätt, religiösa och
politiska åsigter, hans frihet att sjelf
eller i förening med andra utbreda
desamma2 o. s. v., må väl erkännas,
alt landet blifvit af kongressen
rikligt begåfvadt, och att dess af
densamma emottagna konstitution var
att anse såsom en ärestod, hedrande
både för dess skapare och dem, åt
hvilka den var bestämd.
Men det var icke blott de inre
förhållandenas bestämmande och
ordnande som kongressen hade sig
före-lagdt; densamma var äfven kallad
att betrygga ställningen utåt samt att
medverka till landets definitiva
erkännande och upptagande bland
öfriga suveräna samhällen.
Belgien hade under öfverhufvud
gynsamma konjunkturer inom den
allmänna politiken undandragit sig
Wilhelm I:s spira. Fruktan för det
revolutionära Frankrike och
utbrottet af en ny, sig vida sträckande
låga derifrån, herrskade vid denna tid
uti Europa; stormakterna, medvetna
af det agg som tillfogade
förödmjukelser alstrat emot dem hos denna
nation, och skildt kännande sitt
samvete oroadt af försöket att emot
densamma uppresa det numera brustna
bålverket i norr, voro betänkte på
2 Konstitutionen, bekräftande de af
provisoriska regeringen uttalade
grundsatserna, stadgade att kaution från författares,
utgifvares och boktryckares sida icke
kunde komma i fråga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
