Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
nia san an te m appellant suo
vocabu-lo"). Kanhända uppställdes dessa
symboler af en så välgörande
gudamakt öfver husdörrarne för att
hindra inträdet af hvarje för
innevånarne menligt ondt, likasom korstecknet
i våra dagar mångenstädes
begagnas.
Kasta vi nu en jemförande blick
på de upptäckter, som falla inom
stenåldern och de som tillhöra
bronsperiodens område, så finna vi
visserligen att kulturen genom att tillegna
sig metallernas bruk tagit ett
omätligt steg framåt, men tillika att
härigenom ingalunda en fullkomlig
omgestaltning af sakernas ordning
inträdt; det är mera graden än arten
af lifvets beqvämligheter som
förändrats. Lemningarne af
pålbyggnader-na och de å dem uppförda husen
utvisa att båda under bronsåldern
endast uppnått en större soliditet och
att verktygens större fullkornlighet
tillåtit innevånarne att bättre sörja
för sin säkerhet genom att anlägga
sina bostäder längre ut i sjön; de
äfvenledes på pålar uppförda
bryggor, hvilka förbinda boningsplatsen
med stranden, uppgå under denna
period ofta till flere tusen stegs längd.
Husen voro, såvidt man af de oftast
förbrända lemningarne kan döma, af
alldeles enahanda beskaffenhet: små
till det mesta cirkelrunda hyddor,
bestående af flätverk, å inre sidan
tumstjockt bestruket med lera, och
täckta med koniska halmtak. Golfvet
utgjordes af bjelkar hvilande på de
nedslagna pålarne och fastnaglade vid
dem medelst trädpluggar; stundom
voro dessa bjelkar täckta med
sam-manstampad lera, stundom med
mattor flätade af bast, säf o. d. — Icke
heller synes innevånarne® lefnadssätt
i de begge perioderna förete någon
synnerlig olikhet: åkerbruket, denna
omätligt vigtiga skiljepunkt mellan
stenålderns och bronsålderns kultur i
det nordliga Europa, 1 är i den
schweiziska stenålderns pålbyggnader
representeradt af talrika produkter.
T. ex. i de begge endast inom
sten-perioden existerande pålbyggnaderna
i Bodensjön vid Wangen och i
Pfäf-fikonsjön vid Robenhausen i kanton
Zurich hafva ganska ansenliga
qvantiteter af hvete samt två- och
sexradigt korn blifvit funna äfvensom ett
slags bröd, hvars deg ej är gjord af
mjöl, utan af temligen groft
sönderkrossade sädeskorn;2 kakornas
undra sida är dels jemn, dels konkav
och gräddningen tillgick utan tvifvel
så att bröden lades å upphettade ste*
nar och betäcktes med glödhet aska.
1 Den utmärkte danske arkeologen
Worsaae har visserligen i en af sina
stridskrifter rörande den omtvistade frågan om
stenålderns tvedelning velat tillegna den s. k,
senare stenålderns folk kännedomen af
å-kerbruk, men har ej kunnat stödja
denna sin åsigt med ett enda faktum.
2 Jfr den äldre Eddan: Kigsmål, 4:
Då tog Edda
Kornfyllda kakan,
Den tunga, tjocka
Och sådmängda.
Afzelius och Simrock ha begge en annan
öfversättning af detta ställe, men denna
beror på en förkastlig läsart i originalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
