Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
dess oförädlade form och endast står
tillbaka för det långt senare
uppfunna stålets. — De i Schweiz
vanligast förekommande former af
bronsredskap äro: svärd med ovanligt små
handtag och utan parerstång, dolkar,
knifvar nästan i form af våra
rak-knifvar, yxor, som äro af två slag,
pålstafvar och s. k. celter, skäror,
saxar alldeles sådana som våra
fårsaxar, arm- och benringar, diademer,
hårnålar, stundom öfver en fot
långa, metkrokar, pil- och spjutspetsar, m.
fi. saker. Alla äro utomordentligt väl
bibehållna i det omgifvande
gyttjelagret, hvilket tillochmed ganska väl
konserverat enskilda föremål af träd,
t. ex. skaft af yxor, spjut och pilar
samt kanoter, plumpt gjorda af en
trädstam, den man urhålkat med eld
och hålmejsel. Samma skyddande
egenskap besitta äfven torfmossarne,
och i Danmark har man uppfunnit
en blandning, hvari de antika
trädsakerna genom kokning erhålla en
fasthet som vore de nyss
förfärdigade; eljest sammanfalla de nemligen
till stoft, så snart de hunnit, torka
och blifva utsatta för luftens åverkan.
— Af guld förekomma från
bronsåldern ringar och några andra smärre
prydnader, men öfverhufvud synes
denna metall hafva förefunnits i
ringa mängd. Bronsfynden äro deremot
otroligt talrika och om deras
myckenhet kan man göra sig en
föreställning, då man vet att t. ex. vid
Nid-au å det s. k. Sternberg i
Bieler-sjön ej mindre än 500 st. hårnålar
blifvit uppfiskade, samt ensamt vid
Morges i Génèversjön 40 st.
bronsyxor, hvaraf dock ej en enda blifvit
gjuten i den ofvanomtalade på samma
ställe funna formen. Det förstås af
sig sjelft att äfven andra redskap i
ej ringa mängd blifvit uppsamlade å
de nämnda platserna.
Lerkärlen från bronsperioden skilja
sig ej i annat än siraternas större
regelbundenhet från de i stenåldern
förfärdigade. Men för bronsåldern
egendomliga och af högsta intresse
för vetenskapen äro fynden af ett
annat slag af samma grusbemängda
lera förfärdigade föremål, hvilka i
temlig stor mängd blifvit
uppsamlade i Neufchatelsjön, å det nämnda
Sternberg i Bielersjön samt bland
lem-ningarne efter en å fast jord på det
s. k. Ebersberg i kanton Zurich
belägen bosättning, hvilken sannolikt
varit samtidig med kolonin å
Sternberg, hvarmed den i alla afseenden
företer stor likhet. Dessa föremål
äro temligen råa afbildningar af
halfmånen, platt tryckta å begge sidor,
af ringa tjocklek och försedda med
en bred fot att kunna stå upprätta
på. Deras storlek mellan spetsarne
varierar mellan 8 och 12 tum och
från basen till spetsen mäta de 6 till
8 tum. Deras bestämmelse som
husgeråd vore fullkomligt gåtlik,
hvadan man velat hänföra dem till den
religiösa kult, som Druiderne
egnade halfmånen, hvars bild ofla
förekommer å galliska mynt och hvilken
Plinius säger af de galliska folken
hafva blifvit betraktad såsom mäktig
att hela alla sjukdomar ("Junam om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
