Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kalla ett allmänt krig. Oaktadt värens
ankomst, liar för ögonblicket Europa ett långt
fredligare utseende än man med anledning
af vinterns händelser kunnat förmoda.
Hela detta lugn liknar emellertid nog mycket
den bedrägliga stillheten kort före någon
fruktansvärd orkan, der man redan vid
den första lätta vindfläkt måste frukta att
de från alla håll skockade molnen skola
urladda sig med hela styrkan af sitt länge
återhållna raseri.
Vi förutskicka i det följande en kort
öfversigt af det danskt-tyska krigets
senaste händelser. Redan i början af Mars
inryckte de allierade med en större styrka i
Jutland, för att besätta denna provins. De
hade förut framträngt endast till IColding
och länge qvardröjt i denna stads
omgifningar, återhållne af vissa betänkligheter,
huru denna nya afvikelse från deras
ursprungliga program skulle upptagas af
vestmakterna. Dessa betänkligheter häfdes
e-mellertid snart, troligen framförallt genom
lörd Russells tvetydiga förklaringar i
engelska parlamentet, i det han på förhand
yttrade, att ett sådant steg, om begge
makterna blott vidhölle sitt uppgifna ändamål
med expeditionen, ej skulle föranleda
någon ändring i Englands hittills följda
politik. Då derjemte Frankrike fortfarande
iakttog en strängt afvaktande ställning,
lyckades v. Bismarck lätt förmå Österrike att
bifalla till denna åtgärd, som det förut
länge motsatt sig. Begge makterna utfärdade
samtidigt ett cirkulär till de öfriga
intresserade hofven, deri de förklarade sig
fortfarande ämna vidhålla sitt förra program,
ehuru strategiska skäl och nödvändigheten
att skälla sig en pant för de uppbringade
tyska fartygen tvingade dem att
öfverskrida Slesvigs gränsor. De lofvade vidare
draga sig tillbaka derifrån, ifall Danskarne
utrymde hvad de ännu hade besatt af
Slesvigs område — ett förslag, hvilket de på
förhand visste att Danmark skulle afböja.
Jemte det de framställde detta förslag till
ett. stillestånd, antogo de äfven den
engelska inbjudningen till en kongress.
Den 8 Mars framryckte Österrikarne i
nordlig riktning emot Veile, medan
preussiska gardesdivisionen omringade
Frederi-cia och vid denna rörelse efter en kort
fäktning tillfångatog ett danskt kompani,
som tagit miste om vägen och derföre ej
nog tidigt lyckats draga sig in i
fästningen. Straxt norr om Veile uppstod s. d.
på eftermiddagen en temmeligen skarp strid
mellan tvenne danska regementen och en
österrikisk brigad. För att ej blifva tagne
i ryggen, nödgades Danskarne i qvällens
mörker fortsätta återtåget emot norr,
hvarvid de ledo någon förlust. Äfven
Österrikarne förlorade mycket folk, hvars antal
dock uppgifves högst olika. Det danska
infanteriet i Jutland inskeppade sig kort
derpå, för att sjövägen återföras till
Fre-dericia och förstärka dess garnison.
Kavalleriet qvarblef deremot på halfön, för
att förhindra enskilda ströftåg af en
mindre fiendtlig styrka. Österrikarne följde
efter och framträngde öfver Horsens ända
till Aarhus. Öfverallt utmärktes deras väg
genom ofantliga reqvisitioner, ty en del af
armén skulle nu, enligt deras egna
försäkringar, underhållas på det arma Jutlands
bekostnad. Man bortförde de liögre
embetsmännen såsom gisslan lor reqvisitionernas
erläggande; och när desse envist vägrade
att utskrifva nya och ännu mera
betungande, aflordes de såsom krigsfångar till
Magdeburg. Hela de allierades framfart
erkännes äfven i tyska blad varit oerhörd
för våra civiliserade tider, ehuru inan
försöker ursäkta den genom den danska
befolkningens rättvisa förbittring emot de
inträngande plundrarne. Österrikarne lemnade
likväl snart de flesta besatta punkterna och
hafva numera der delvis ersatts af
preussiska trupper, medan de sjelfve hvila ut i
Kolding. Dessförinnan bombarderade eii
stark österrikisk korps, den 20- 24 Mars,
Fredericia med 40 refflade kanoner. En
stor del af den egentliga staden
nedbrändes och några tiotal danska soldater
omkommo, men sjelfva fästningsverken
förblefvo oskadade. Sedermera öfvergaf lien-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
