Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’264
på de stränga republikanske
romarnes medborgaredygd (virtus). Dock
hur var det möjligt att denna
stränga dygd i längden skulle kunna
motstå inflytelsen af all verldens
herrlighet, som den lagt för sina fötter?
Huru stålsätta sig mot lockelserna af
den fina, förföriska bildning, som i
tjusande mångfald, i rikaste
blomstring mötte dem i sjelfva Italien, så
snart de hunnit dess sydliga kuster,
denna bildning, som de dock, i
likhet med sina förfäder, länge så
grundligt föraktade? "Det besegrade
Grekland tillfångatog segraren", säger
Horatius, och så gick det i andlig
måtto i sjelfva verket ined Romarne. Den
deraf härflytande ombildningen i
tanke- och åskådningssätt, visserligen
länge förberedd genom osynliga
trådar, hvilka sammanhängde med den
uråldriga förbindelsen mellan Ilaliens
olika delar, försiggick med hastiga
steg, såsnart en direkt och
omedelbar förbindelse inträdt, och blef
fullkomlig, men tillika, det måste
medgifvas, sådan den höfdes ett
verlds-herrskande folk. Må vi för ett
ögonblick framkalla för vår själ bilden af
desse romerske diktatorer och
konsuler, statens högste ledare hvilka,
efter att på forum, som då ännu icke
omgafs af några praktbyggnader,
hafva ledt folkets förhandlingar eller i
Curian rådslagit om grannfolkens öde
— Volsker, Herniker, Latiner,
Samni-ter och hvad de allt hette, ty längre
ske författarne sjelfve anmärka denna
skillnad (Cicero de off. I, 12, 37. Varro de
Ling. Lat. V, 3.)
sträckte sig ännu icke deras synkrets
—på sitt ringa gods, hvaraf de hade
sitt enda uppehälle, sjelfve gingo
efter plogen och vid den enkla
härden tillredde sin tarfliga måltid. Må
vi å andra sidan föreställa oss några
århundraden senare en medlem af
Plebs Urbana, som stolt öfver sin
romerska medborgarerätt och sorglös
för morgondagen, tack vare sin
span-målspolett, makligt utsträcker sig i
de praktfulla therrnerna eller vandrar
i de med odödliga mästerverk af
grekisk konst rikt smyckade portikerna.
För honom är Rom icke mera blott
Rom, det är verlden, ett
"verldskom-pendium", som en af dess grekiske
loftalare kallat det. För hans ögon
utbreda ’sig produkter från alla
jordens delar: Spaniens ull och Chinas
sidentyger; de grekiska öarnes viner,
Alpernas ost och Svarta hafvets
fiskar; Arabiens kryddor och parfymer,
Röda hafvets perlor, Indiens
diamanter, Mindre Asiens marmorarter och
de kostbara trädslagen från Atlas.1
Hundrade språk nå hans öron och
menniskor af alla färger och racer i
de mest olika drägter ser han
vandra förbi sig: här moriska slafvar,
der en trupp blonda Flamländare af
den kejerliga lifvakten i glänsande
rustningar; här bära Egyptier med
rakade hufvuden klädda i långa
lin-nemantlur gudinnan Isis i procession;
der vandrar en grekisk lärd, åtföljd
af en ung Hindu, bärande bokrullar;
* Romae, tibi omnium gentium bons
eominns judicantur. Plin H. N. III, 54.
— Jfr Friedlaender, a. a., pag, 14 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
