Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’265
här orientaliska furstesöner i höga
spetsiga mössor och vida brokiga
drägter, der tatuerade vildar från
Britannien. Och dagligen strömma
underrättelser till Rom från alla
verldens delar. Han kan på forum eller
marsfältet, i baden och portikerna
höra omtalas hvad som tilldragit sig
hos Partherna eller i Egypten, vid
Rhen och Donau* eller, om han
föredrager det, läsa derom i den
officiella statstidningen. Och gäller det
vetenskap och konst kan han likaså
på de offentliga platserna, i
boklådorna och gathörnen höra
vetenskapliga och litterära diskurser; han
känner vetenskapens och poesins heroer
åtminstone till namnet och kan lika
säkert åtskilja de olika konststilarne
från hvarandra som ett mästerverk
af Praxiteles från en fuskares arbete.
Hvilken vidsträckt idékrets hade
denne således icke i sig upptagit; huru
rika, mångfaldiga och omvexlande
voro icke de åskådningar, hvilka ur
det omgifvande lifvet omedelbart
trängde sig in på honom, och huru
föga kunde, under allt detta, af det
ursprungliga roinarlynnet de rent
antika dragen qvarblifva. 1 stället för
det inom sig strängt slutna
national-medvetandet hade öppnats en blick
öfver verlden, hvars mångfaldiga
företeelser hos individen sammanslutit
sig till enhet i ett verldsmedvetande,
hvilket numera gjorde den romerske
medborgaren äfven till verldsborgare
i viss mening. Ifall man älskade öf-
* Juv. VI, 398 1’. ii art. IX, 35.
verraskande benämningar, kunde man,
såsom äfven skett,* kalla detta
förhållande "romersk romantik."
Obestridligt är emellertid detta faktum
och af vigt såsom bildande den
förnämsta bryggan för öfvergången till
det kristna medvetandet och den
gynsammaste jordmån för kristendomens
utbredande. Lägger man härtill att
tron på den gamla folkreligionen
längesedan försvunnit och hos den stora
hopen ersatts af öfvertro och
vidskepelse, som lånade ett, villigt öra åt alla
möjliga utländska kulter, och hos de
bildade af filosofin, skall man lätt
kunna göra sig en föreställning om
det allmänna medvetandets ståndpunkt
på denna tid. För oss äro dessa
omständigheter här isynnerhet derföre af
vigt att de beteckna det, litterära
lifvet såsom uttrycket af en hel
verlds-kultur. Det var den antika
bildningens största utsträckning på bredden,
och man kan lätt finna att hvad den
i detta afseende så oerhördt vunnit,
måste den till stor del förlora i djup,
originalitet och fri skaparkraft.
Kanske utgöres det mest originella just
af det som tillika ar det närmaste
uttrycket för den nya fas af
utveckling, hvari antikens medvetande
inträdt, det romanartade och
skildringarne ur det alldagliga lifvet. Vi
nämna i detta afseende Appulejus
och Lucianus. Icke mindre
intressanta äro undergörarne och cle
kringvandrande filosoferne, bland hvilka
* Ferd. Greyorovius Geschiclite des rom.
Kaisers Iladrian und seiner Zeit.
Königsberg 1851 S. 145.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
