Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’300
blick i en af Londons theatrar i
början af 1600-talet.
Någon fullständig skildring af de
theatraliska föreställningarne under
Shakspeares lid förefinnes icke hos
samtida författare. Men talrika
fragmenter och strödda notiser från
denna tid göra det möjligt att
sammanställa en ganska tydlig bild af dessa
representationer. Flere engelske
skriftställare, Malone, Chalmers, Doyce,
Hazlitt, Lamb, Payne Collier,
Gif-ford hafva i detta afseende meddelat
högst upplysande fakta; en gammal
ännu otryckt dagbok af en advokat
från 17:de århundradet
innehålleran-dra karakteristiska detaljer i ämnet;
Henslowe, en bekant
theaterförestån-dare från samma tid, har meddelat
en noggrann beskrifning af sjelfva
den sceniska apparaten, och några
af Englands samtida, till största
delen satiriske diktare hafva flyktigt
tecknat de karrikatyrer, som på
detta fält här och der möta betraktaren.
Det är Philarète Chasles som eger
förtjensten att hafva sammanfört alla
dessa drag till ett helt uti en
intressant tidsbild: La representation d’une
pièce de Shakspeare en 1613* hvaraf
följande skildring utgör ett
sammandrag.
Det är den 12 Juni 1613. En stor
dramatisk föreställning är annonserad
till kl. tre på eftermiddagen i Globe-
* I författarens: "Étiides sur W.
Shakspeare, Marie Stuart et FArétin. Le
Dra-me, les Moeurs et la Religion au XVI
siéele."’ Paris 1851.
theatern i Southwark. Låtom oss med
hela det Iheaterälskande London
uppsöka denna på sin tid så celebra
förlustelseplats. Låtom oss
genomvandra den åldriga staden och närmare
betrakta densamma sådan den är vid
denna ticl: uppförd helt och hållet
af träd, med några här och der
kringströdda större hus, i hvilka den
italienska byggnadsstilen redan söker
göra sig gällande vid sidan af den
gö-thiska. Vi förvånas öfver denna
blandning af klassisk och medeltidssmak;
vi finna deri en dubbel symbol af
den tid, den öfvergångsperiod mellan
tvenne tidehvarf, till hvilken vi nu
plötsligt förflyttat oss.
Vi passera Holland Hotisc, ett
gammalt herresäte, tillhörigt lorderna
Holland. De höga, krenelerade
murarne, de mörka, bastionlika
utsprången, de aflånga, smala fönstren som
påminna om skottgluggar, kasta in i
det sjuttonde seklet, som begynner,
långa skuggor från medeltiden som
dör. Betrakta dessa borgerliga hus,
dessa handtverkarboningar med
spetsiga tak ocli med våningar som
skjuta fram öfver hvarandra och sträcka
ut emot gatan sina bjelkändor,
prydda med groft tillskurna hufvuden,
sina långa takrännor och sin göthiska
skymning. Huru hopkrutnpna
förefalla de icke i jemnbredd med dessa
förnäma hus närmast invid, med
högrest fasad, försedd med balkonger
eller med kolonnader i italiensk stil.
De ofrälse boningarne ligga här allt
ännu på knä inför herremännens.
Deri folkmassa, som hvimlar om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
