Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’302
i öfrigt kommer att ega rum med
utomordendtlig ståt.
"The Glohe", denna til! sin ytlitf
skepnad så högst besynnerliga
byggnad, är, såsom redan blifvit nämndt,
försedd med sex väggar utåt och har
tvenne hufvudingångar. Den ena af
dessa begagnas af aktörerne och
theaterns habitucer; den andra är
upplåten för den stora allmänhetens
räkning. Ofvanför denna ingång ser man
en bild af Herkules, groft målad i
rödt, och uppbärande en jordglob,
på hvilken man läser inskriften:
to-tus mundus agit hislrionem, "hela
verlden spelar komedi." Vi måste
bryta oss fram genom dessa massor af
män och qvinnor, af borgare och
a-delsmän och ficktjufvar och
lärgossar, som stå grupperade kring en
upp-klistrad affisch och trängas med
hvarandra för att beqvämligen kunna
taga kännedom af dess innehåll. Detta
gigantiska plakat som innehåller
programmet för i afton finnes uppsatt
på trädstolpar, anbragta
rundtomkring theatern. Låtom oss närmare
skärskåda hvad dess stora och
lysande karminröda bokstäfver
innehålla. Vi finna med förvåning icke
ett ord om Henrik VIII, sjelfva
styckets hjelte; det heter blott:
All ü true, an historical play,
"allt detta är sannt, ett historiskt
skådespel." -— Vid sjelfva ingången
möter oss en hop fruktmånglare,
task-spelare, tobaksförsäljare och
bokhandlare som med hög röst utbjuda sin
vara, den de bära omkring i små
lådor: "En ny bok! en bok tryckt i
går! Londons sju synder! Venus och
Adonis, af William Shakspeare,
adelsman ! Korpens almanach! Percie
den Penninglöses bön!" o. s. v.
Dessa rop ljuda emot oss från alla
kan-ter. Några adelsmän förse sig med
en eller annan af dessa brochyrer i
duodes, för att dermed fördrifva
lidén under mellanakterna. Låtom oss
följa exemplet; det skall kosla oss
på sin höjd en teston, ett af
dåtidens minsta silfvermynt. Och
härefter låta vi strömmen föra oss vi.
dare, och inträda jemte den öfriga
hopen.
Om åter denna brokiga omgifning
dessa unwashed citiziens såsom
Shakspeare sjelf kallar dem, icke
konve-nera oss och om vi vilja visa oss
vara af god ton — så kunna vi
sälla oss till aklörernes, habituéernes,
litteratörernes kotteri och begagna
oss af samma ingång som de. Vi
öfvervara då representationen, såsom
verkliga konstvänner egnar och
anstår, utan någon inträdesafgift;
endast den stora menigheten nedlägger
sin shilling, sina sex sous eller sin
penny uti emottagarens sparbössa,
der han står i sin svarta drägt vid
hufvudingången med en stor
penningpung i handen.
Men vi behöfva en eicerone, och
jag för min del anser rådligast att i
-denna väg anlita Thomas Nash, den
satiriske skriftställaren, som jag
varseblifver derborta, längst nere i
theatern, och som uti sina talrika
pamfletter med sarkastisk bitterhet
skildrat menniskorna och sederna pä
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
