Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’320
Politisk Återblick.
Ilen ff Maj.
Det är icke utan en känsla af smärta
vi gå att redogöra för de senast förflutna
veckornas händelser. De visa oss ett-
li-i tet men ädelt folk, med orubblig fasthet
försvarande sina heligaste intressen emot
en ofantlig öfvermakt, hvilken icke blott
kan disponera öfver en minst 20 gånger
större numerär styrka, utan dertill ännu
eger sig till buds alla de fruktansvärda
hjelpmedel, som den moderna
krigskonsten senast kallat i dagen. Det lilla,
tappra folket fuktar gång efter gång sin egen
mark med sina ädlaste söners blod; men
alla dessa uppoffringar gagna det dock till
intet, det dukar småningom under för den
materiella öfvermakten och ser sig med
hvarje dag tvunget att utrymma en ny bit
af fädrens heliga jord. En sådan
långsam dödskamp är alltid sorglig att
bevittna, men blir det ännu mera, när man
tilllika hör den öfvermäktige segraren
uppstämma ett triumfskri, såsom hade han
utfört en af verldens skönaste bragder, eller
när man å andra sidan ser de stora och
mäktiga på jorden, hvilka ensamma hade
makt att sätta en damm emot inkräktarne,
splittrade af afundens ocli egennyttans
mörka makter, betänksamt öfverväga äfven
hvarje sitt minsta steg till räddning, medan
undertiden det lilla folket sjelft allt närmare
och närmare går sin undergång till mötes,
så att all verksammare hjelp snart blir för
sen.
Danmarks närvarande strid med
Tyskland har äfven en annan sida, som djupt
måste intressera alla dem, som med ett
vaket öga följa denna tids vigtigaste
händelser. Det gäller här återigen en liten
nationalitets rätt, som ostraffadt kränkes och
trampas under fötterna utaf tvenne s. k.
stormakter, medan de öfriga liknöjdt åse
detta våld eller på sin liöjd gifva sitt
missnöje tillkänna genom några betydelselösa
ord, hvilka hvar och en vet ej skola öfver-
gå till handling. Sådana exempel har den
senaste tiden redan förut kunnat uppvisa, j|
och med anledning af dessa blir det
små-ningom tid att göra sig den frågan: huru
länge skall detta tillstånd räcka? Huru j
långt ämnar man väl drifva den så myc- <
ket beprisade noninterventionsprincipen? \
Till hvilken grad skola egoistiska och
ma-teriella intressen ännu i våra dagar kunna I
beherrska folken? Huru långt skall den |j
ännu, tyvärr, rådande ensidiga uppfattnin- i
gen af nationalitet och nationalära kunna
drifva folken? Hvilken framtid hafva
slutligen dessa icke alltför talrika nationer, af
hvilka det gifves så många i Europa,
under sådana förhållanden att vänta sig?
Svaret på alla dessa frågor anse vi oss inga- ji
lunda i stånd att afgifva. Enligt vår
uppfattning gifves det blott ett enda boteme- 1
del emot dessa vår tids anomalier, och det !
är den alltmera vaknande insigten hos fol- j
ken sjelfva, att de äro solidariskt
ansva-riga för hvarandra och att en endas
undergång endast kan hafva skadliga följder <
äfven för alla andra. Till en sådan insigt
är det väl ännu långt; men om någonting "
borde bidraga dertill, så är det just
sjelfva de tilldragelser, hvilka senast upprört |j
verlden.
Men vi öfvergå till händelserna på
sjelfva krigstheatern. Allas uppmärksamhet liar !
här främst varit riktad på Dyppel-positio- f
nen. Dessa skansar, de sista som
Danskarne egde qvar på Slesvigs fasta land,
ha senast blifvit underkastade en formlig i’
belägring, enligt alla metodikens reglor, och
efter ett kort men lysande försvar
förvandlats till grushögar samt slutligen fallit i j
Preussarnes händer. När vi senast
meddelade våra läsare den vanliga
redogörelsen, kände vi ännu icke, tack vare den
tidens dåliga kommunikationer, att den
första löpgrafven utanför Dyppel redan blif- ;
vit öppnad natten emellan den 29 och 30
Mars. Så hade emellertid skett, ocli hela 1
den blodiga striden den 28 synes numera
närmast haft till mål att skydda och
underlätta de preussiske pionierernes arbeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
