Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITTERÄR TIDSKRIFT
UTGIFVEN I HELSINGFORS.
N:o 6.
15 Juni
1864.
Det litterära lifvet hos Romarne.
III.*
Alt det litterära lifvet i yttre
afseende understöddes af en ordnad och
till en ganska hög utveckling drifven
bokhandelsrörelse ha vi i det
föregående sökt visa. Denna
omständighet är redan i och för sig elt lydligt
bevis på den utsträckning och
betydelse, hvartill detsamma hunnit. Men
dermed förena sig ännu andra
omständigheter, hvilka väsendtligt
karakterisera dessa tiders litterära lif och
derjemte framställa dess intensitet och
utbredning i den mest gynsamma
dager.
Vigtigast i detta afseende äro de
offentliga föreläsningarne eller de s.
k. recitationerna.
Vi hafva såsom ett af det antika
lifvets hufvuddrag anmärkt dess åt det
offentliga och praktiska öfverhufvud
riktade sida. Häri har utan tvifvel
vida mer än i bristen på böcker,
’»vilken just sålunda ej gjordes
synnerligen kännbar, det hos Grekerne
gängse bruket, att uppläsa litterära
alster vid de allmänna folkfesterna
* Se Litterär Tidskrift, sid. 261 fl’.
och andra folkförsamlingar, sin
egentliga grund. Detta bevisas äfven af
den omständigheten att detta bruk
hos Romarne nådde sin högsta
blomstring och största utbredning under
kejsartiden, då, såsom vi sett, böcker
voro lätt och allmänt tillgängliga.
Orsaken härtill var ingen annan, än
att det politiska lifvet förlorat sin
offentliga sida och från
folkförsamlingarne flyttat in i senatens sessions-sal
och furstens kabinett. Ty det är
klart att folkets allmänna deltagande
i statens angelägenheter icke kunde
vara förenligt med monarkins
intressen, och att derföre efter dess
införande det politiska lifvet erhöll en
helt annan karakter än under
republikens tider. Men folkets håg och
intresse för offentliga förhandlingar
och åhörandet af offentliga föredrag
stod dock qvar och sökte näring på
andra håll. Litteraturen fick
isynnerhet gifva hvad den förmådde i
ersättning.
Vill man bilda sig en föreställning
om denna totala omhvälfning i det
offentliga lifvet, framträder den inre
motsägelsen, den djupa tomheten
ingenstädes klarare än i vältalighetens
förändrade ställning. Hvem känner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
