- Project Runeberg -  Litterär Tidskrift utgifven i Helsingfors / 1864 N:o 1 - 12 /
362

(1863-1865)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’362

upphäft kraften af de sociala
förbindelserna. Hvilka gränsetvister,
hvilka rågångsutstakningar, hvilka
mikroskopiska stater skulle ej uppstå
enligt detta system! Ett enda hus
kunde på detta sätt tillhöra fyra
eller fem nationer. Om man åter, för
att hindra denna styckning i
oändlighet, vill försöka att skapa närmare
bestämningar rörande de gränser,
inom hvilka majoriteten skall kunna
pålägga alla medborgare sin vilja,
råkar man ånyo in i samma
svårigheter som man velat undvika. Och
huru man dessutom än går tillväga
kan man dock ej undandraga sig att
underordna det mindre antalets vilja
under det stora flertalets. Således
återkommer man efter långvariga
misstag precis till den punkt hvarifrån
man utgått. Och skall icke den
misslyckade utgången af dessa
sträfvandet) leda hvar och en att med oss
proklamera att. nationen ensam är
suverän, att hon ensam kan
konstituera en regering och gifva sig lagar
samt disponera om sitt territorium?
Se der nationalitetsprincipen, utlagd
på ett förnuftigt sätt. Den hänför
sig alldeles icke till språken eller
provinserna och kallas äfven derföre
ej språklighetens och
provincialite-tens princip; dess namn
tillkännagifver redan tillräckligt att den stöder
sig på nationen. Men nationen är
sammanfattningen af alla individer
som underlyda samma suveränitet
och hvilka lefva under samina
politiska regim till följd af en frivillig
sammanslutning. Uppfattar man na-

tionen på detta sätt, så erbjuder den
ett klart och enkelt begrepp; den
stöder sig på tydliga fakta; dess
gränser äro noga bestämda. Det är
alltid, i de konstitutionella staterna, lätt
att konstatera hvilka de provinser äro,
hvilkas deputerade sitta i
national-parlamentet utan att reklamera deras
lands sjelfständighet. Uti despotiska
stater hafva åter alla de nationer
eller delar af nationer, hvilka med
vapenmakt blifvit betvingade,
bibehållit sin rätt till oafhängighet, ty de
hafva hvarken haft nödig frihet att
godvilligt underkasta sig eller att
uttrycka detta på ett legalt sätt.

För att unionen skall vara
bindande, bör den vara frivillig; är den
grundad genom våld så kan den
äfven genom våld upphäfvas; om
likväl, i det sistnämnda fallet,
föreningen fortfar under sekler utan någon
ytterligare protest från den
annexe-rade provinsens samt utan tvång från
det eröfrande folkets sida, då hindrar
intet att denna förening, genom
vanans makt, öfvergår till en legitim
union. Denna union behöfver äfven
då icke högtidligen stadfästas genom
allmän omröstning; det är tillräckligt
att majoriteten af innevånarne eller
deras lagliga ombud visa sig det nya
fäderneslandet tillgifna. Elsass, till
exempel, blef högst olagligt
inkorpo-reradt med Frankrike; under den
absoluta monarkin visste man äfven ej
om dess innevånare hade godkänt
annexationen, men efter revolutionen
hafva de ofta varit i tillfälle att
återfordra sitt oberoende. Men Elsass

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litidskr/1864/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free