- Project Runeberg -  Litterär Tidskrift utgifven i Helsingfors / 1864 N:o 1 - 12 /
405

(1863-1865)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

405

som är strålande klar — for honom
var ödet stort men icke dunkelt —
medan deremot djuret behandlas
alldeles symboliskt.

Jag fruktar att cn behandling,
sådan som åsninnans i detta stycke,
är just anledningen hvarföre man
beskyllt Flandrin for svaghet eller
o-fulländning i utförandet. Den är då
grundad ungefär lika mycket, som
anmärkningen att hans komposition
är enformig och liflös. Båda
beskyllningarne, skulle jag tro, bero derpå
att man i våra dagar har svårt för
att sympatisera med en verkligt hög
och religiös stil. Emellertid medger
inan att ingen konstnär gått till
verket ined mera mognad, med djupare
kännedom af konstens läror, ined
mera samvetsgrannhet och tålamod,
än han. Det borde då legat nära
tillhands att besinna, huruvida ej
dessa skenbara svagheter äro
välbetänkta och i full öfverensstämmelse med
: det religiösa måleriets anda. I den
nämnda situationen, men än klarare
i framställningen af Jonas och
hvalfisken, visar det sig huru ett
symboliskt behandlingssätt mäktar
åstadkomma ett sublimt intryck, der den
naturkraftigaste realism skulle
ohjelp-ligeri strandat emot det löjliga.
Detta vidunder kan icke vara någon
fisk, och vattnet hvari det rör sig är
icke vatten, allt är kolossalt, till
for-men konventionelt, till färgen blackt,
och bibringar intrycket af väldiga
urverldsfenomener, dit visserligen
äfven är att räknas profetens egen
ge-stalt, till hälften insjunken i vågen

och med armarna sträckta emot skyn.
Ämnet är icke så mycket hvad som ’
ses, utan fastmer Guds allmakt och i|
nåd uppenbarad i profetens
underbara räddning. Genom det sublima
intrycket blir tilldragelsen mera
trolig — väl till förståendes för en
troende — än någon realism förmått
göra den. Realismen, som ligger på
denna sidan idealet, är bra för al 1
-dagslifvets ögonskenlighet;
symbolismen ligger på hinsidan idealet och j
är egendomlig för religionen som belt
naivt hopblandar tanke, känsla och
sinlig förrn.

Upptagandet af det symboliska
måste derföre räknas som en den
lyckligaste ingifvelse hos Flandrin, och
hans behandling deraf är ett
vittnesbörd om hans snille. Moses på en
klippa vid stranden af Böda hafvet
visar hvad fördel han deraf kunde
draga. Vid anblicken af den
majestätiske siaren, af det frälsta folket
bakom honom, af qvinnan som i
moderlig hänryckning trycker barnet
intill sig, af männen som höja sina
armar lofvande och tackande Gud,
medan det orättrådiga folket förgås i
böljorna under rop och tandagnisslan,
ledes man ofrivilligt att tänka på en
annan frälsare, han som förkunnade
åt de onde evigt förderf på domens
dag och outsäglig fröjd åt de frälste.
Sålunda inskjuter sig, utan all hjelp
af attributer, man vet icke huru,
bakom målningens egen tanke en
annan som den förebildar, och artisten
har sålunda mästerligen löst den
svåraste uppgift, nemligen den, att i de

36

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litidskr/1864/0432.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free