Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■lf
drin. I den lilla kyrkan vid rue St.
Louis finnes en Pietà, sorn är den
i bästa af mästarens religiösa
målningar, och som visserligen måste
räknas till utmärktheterna i denna
gen-re. Men huru olika är ej den här
j rådande känslostämningen emot det
upplyftande allvaret, det himmelska
lugnet i Flandrins fresker! Det
gudomliga är icke der, endast
stofthyddan hvari det bodde ligger qvar,
stor och herrlig ännu i sin
förrutt-| nelse, och den förlåtna outsägligt
sönderslitna menskligheten är der i
modrens, lärjungarnes och
qvinnornas gestalter, klagande öfver
densamma. Denna känsla af ångest,
sålunda varierad i egendomligheten af de
närvarande personligheterna, varieras
på samma gång i en djupsinnig
serie af färgtoner. Liket är askgrått i
brunt, eller så att säga la
morgue-! färgadt, och från denna källa utgår
|i sorgen närmast till modren, hvars
dödsångest motsvaras af en grå
lindrigt violett, ton i hennes drägt, och
j sprider sig sedan dunkelt brinnande
till de mörkröda nyanserna i
lärjungarnes drägter, och mera mildsinnad
till den ena qvinnans ljusröda kostym.
Den andra qvinnan — det är
Mag-■ dalena, som i sin verldsliga prakt
j kastat sig till förlossarens fötter —
bildar med sin gula drägt kontrasten
i denna färgharmoni. Hvad nu
vidkommer kompositionen, så är den
mindre lycklig, ty det så beprisade
draget att låta modren utsträcka
armarne liksom i en smärtsam erinring
’! af korset, är af tvifvelaktig effekt,
enär derigenom uppstår en
obehaglig paralellism med liket i hennes
famn. Lärjungarne, en på hvardera
sidan, understöda hennes armar, och
då de uedlutade qvinnorna likaledes
äro grupperade en på hvardera
sidan, uppstår en qvadratisk
komposition der modren bildar hjertpunkten.
Det var ej i sådana romantiska
god-tyckligheter Flandrin sökte den
religiösa symbolen, och det är ej heller
deri Delacroix’ konstförstånd yppar
sig, men val i den underbara
djupsinnighet, hvarmed han beräknar
färgeffekten. En konstkännare, som väl
kan tros på sitt ord, försäkrar att
man kan genomgå den tallösa
mängden af hans skapelser, utan att finna
ett enda fel emot färgläran. Han har
komponerat sina taflor, som
musikern sina verk. Känslan anges af
ett färgthema och dess nyanser
angifvas af färgnyanserna, som
sammansluta sig till ett helt af toner.
Det förstås nu lätt huru ämnet ofta
måste våldföras för att denna
färgharmoni må kunna utveckla sig. Det
går med ämnet och dess partier som
med den dramatiska handlingen i en
opera; den blir full af luckor eller
utbreder sig i obehörigheter för att
lemna rum åt musikens evolutioner.
Så skaffar sig koloristen ytor af ting
och menniskor blott för det han vid
sina variationer behöfver den färg de
bära. Vid Johannes döparens
halshuggning (i Lagstiftande korpsens
bibliothekssal) måste, med risk att
förvandla fängelset till ett palats, en
ledstång inrättas och på ledstången
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
