Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■413
kallat till lif, framträdde oförtäckt i
Guérins ihåliga gestalter. 1 stället
att direkte söka förebilderna i det
menskliga kroppslifvet, tjenade
honom allehanda skulpturverk till
modeller, och äfven dessa voro ickc de
grekiske mästarnes, ur lifvets
åskådning framsprungna verk, utan den
romerska konstens kalla
efterhärm-ningar. Man kan då lätt föreställa
sig huru långt den hade kommit från
naturen, den konst som Guérin
öf-l| våde eller meddelade i sin atelier;
med all sin sträfvan efter formernas
adel och pathetiska hållning
åstadkom han ingenting bättre än elegant
bestrukna gipsbyster. Den Davidska
skolan som framgått ur republikens
och kejsardömets något rlietoriska
skaplynne, var i full upplösning. En
utväg att rädda det plastiska inom
måleriet fanns visserligen, nemligen
den på hvilken Ingres inslog, då han,
inträngande i plastikens, den
grekiska plastikens anda, införde denna,
men icke dess former, på det gebit
som är eget för måleriet. Men hen
var vid denna tid i Rom, och det
nya åskådningssättet kunde dessutom
icke nöjas med blotta modifikationer;
pendelsvängningen måste ha sin gång
och naturens åsidosatta fordringar
tillfullo godtgöras. 1 Guérins atelier,
der naturen hade den drygaste
fordran innestående, uttog hon ock det
drygaste skadeståndet. Medan Ary
Scheller på sin holländska brytning
demonstrerade om den moraliska
känslans värde, rådslogo Géricault och
Delacroix om bästa sättet att gifva
känslan uttryck. Den förre, förvisad
från ateliern tillföljd af en så vatten 1
som föll på mästaren istället för på
någon af kamraterna, gick att i ’’Me- j
dnsas skeppsbrott" låta verkligheten
sjelf diktera en förskräcklig scen, der
liken, som släpa efter den bland
vågorna drifvande stockflottan, ega
mera lif än mästarens alla romarhjellar
tillsammantagne. Delacroix, vid
denna tid en tjugutvå års yngling, drog
sig tillbaka i en vindskupa som hans
syster upplåtit honom, och
genomförde här uti den första af sina
originalbilder, "Dante och Virgilius", det
åskådningssätt, hvilket betecknats som
romantiskt och hvars grund är
färgharmonin.
Det är icke alldeles riktigt uttryckt,
när man säger, att det är tanken i
en tafla som förnämligast uttalas
genom teckningen, medan känslan
uttalas genom koloriten. Ett sådant
yttrande står i motsägelse med hvad
vi funno hos Flandrin, hvars fresker
äro genomträngda af den djupaste
religiösa känsla, och der dock
koloriten knappast kommer till tals. Här
måste göras en åtskillnad mellan de
rörelser, som först i konstnärens och
sen i åskådarens bröst väckas vid
betraktelsen af det öfversinliga, det
gudomliga — känslor af desto
djupare art, ju mera de äro oberoende
af stundens lidelser — samt å andra
sidan de rörelser, som hafva sitt
upphof och förlopp i sinnligheten,
häftigt brinnande och hastigt
försvinnande lidelser, skiftande lätt, såsom
då sinnesstämningen ifrån ljus och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>