- Project Runeberg -  Litterär Tidskrift utgifven i Helsingfors / 1864 N:o 1 - 12 /
430

(1863-1865)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

■430

Sora gafs den styrande, och högre sinne
Han derför ärfver. Men hvad är den adel,
Som våldsamt rusar emot bondens ära
Och blott förstör, der den blott värja bort.

Fru Märtha (som gått till
fönstret.)

Ha, ha, ha, ha, det der är för befängdt,
Kom hit och se!

K ii ii \ Stenbock (yår till
fönstret. Afsides:)
O Gud! hvad gör du Klas?
(Man hör slcrattsalfvor utifrån.)

Fru Märtha.
Han linkar trögt, den der i prestadrägen,
Han liar visst skadats.

Ebba Stenbock (afsides:)

När skall bättre nöjen

Du välja, Klas? —

Fru Märtha.
Din man han kommer hitåt.
Och som jag anar någon huslig scen,
Vill jag er lemna uti fred och ro. (Af).

ANDRA SCENEN.

EBBA STENBOCK, (genast derpå) KLAS
FLEMING.

Ebba Stenbock.
Hör folket skrattar, ocli en höfvitsmän
Kan dela löjet med en simpel skara
Af knektar och soldater!

Klas Fleming (inträdande, fr. fonden).
Såg du, Ebba?
Det var ett lustigt äfventyr minsann.
Från bondehären kommo tvenne män
Som sändebud: den ene var herr Matts
Kaplan, den andre var hans tjocke broder.
Soldaterna, som kände alltför väl,
Att jag ej går i någon underhandling
Med bönder och med pack, de togo begge
I nacken fast och slungade med fart
Liksom två bollar öfver lägervallen.

Då blef behej. De begge sändebuden
Förgrymmades ocli fordrade ransakning
Och laga dom för sådant gräsligt ofog.
Jag gaf min dom: "att, som de kastats hit,
Rätt fordrade att de på samma ställe
Af samma händer kastades tillbaka."

Ebba Stenbock.
Hofs det en riddare, med kungar slägt.
Att roa sig med lek, som anstår bönder?
Du kan ej skydda dina riddarsporrar.

Klas Fleming.
Kan jag ej skydda mina riddarsporrar?
Det vore fan! Kom hit, den som har lust
Att våga trotsa mig —

Ebba Stenbock.

Nog står den ära,
Som striden gaf dig, lika fast som
klippan;

Men ej blott striden kallas riddarrön,
Också i fredens dåd skall ädling pröfvas;
Du ej förstår att som en ädling lefva.

Klas Fleming.
Jag har ej skolats upp med tukt och ris,
Ej lärt mig harpolek och lust till böcker,
Ej sirligt handalag i pennans konster.
Jag har blott lärt mig hvad en ädling hofs,
Att vara främsta man der striden brinner,
Och att bevara trohet engång svuren.
Begär ej något annat; när du läser
De tyska visor, somnar jag — förlåt,
Och när du sjunger dina granna sånger
Med driller och ined tremulant, så ledsnar
Mig faseligt. När jag ej är på jagt
Så vill jag leka tärning eller sofva;
Ej annat roar mig.

Ebba Stenbock.

Ilen bonden skrattar
Och ger dig öknamn, när han ser dig lefva
Så ostolt.

Klas Fleming.
Ha! hvart öknamn vill jag drifva
I halsen på dem med glödheta tänger,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litidskr/1864/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free